Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Så blev konserthuset Malmös dyraste bygge

Konserthuset har nu vuxit till Malmö stads dyraste byggprojekt någonsin med en slutnota på nästan 1,3 miljarder kronor.

Som en armé av arbetsmyror med färgglada skyddshjälmar myllrar byggarbetarna runt Malmö Live. Här ska allting slå rekord! Den morotsröda lådan är konserthuset: kommunens största investering i historien.
Det röda konserthuset har blivit Malmös dyraste satsning genom tiderna. På projektstadiet beräknades kostnaden till 192 miljoner kronor. Nu blir slutnotan nästan 1,3 miljarder kronor - drygt 4 000 kronor per Malmöbo.Bild: Lars Brundin
Bredvid ligger kongressanläggningen, gul som en palsternacka, som ska locka rekordmånga besökare till Malmö.
Och som tre stora rättikor, rakt upp i skyn: hotelltornen till Clarion Hotel Malmö Live, stadens största hotell med 444 rum.
Den röda färgen på konserthuset har en vacker symbolik. För kommunen skulle aldrig satsa så här mycket pengar på en konsertsal för klassisk musik. Istället har skattebetalarna köpt en gigantisk morot: ett lockbete för att dra hit horder av besökare och nya jätteinvesteringar i det som ska bli Malmös nya basindustri: turismen.
Skanska erbjöd sig att bygga konserthuset för 600 miljoner kronor. Men den totala notan för Malmöborna blir mer än dubbelt så hög: nästan 1,3 miljarder kronor. Det är mer än vad Malmö betalade för Citytunneln.
Kritiker kallar Malmö Live för ”Ilmars sista jätteprojekt för den ekonomiska och politiska eliten”.
Sydsvenskan och HD har granskat hur konserthuset Malmö Live blev kommunens dyraste byggprojekt.
Läs mer: Ont om tid? Hela granskningen av Malmö Live på 20 sekunder
Ilmar Reepalu (S) tycker att det är fantastiskt att se Malmö Live växa upp:
Tycker du inte själv att det är jävligt grant? Jag tycker det är snyggt att se det. Även om det där tegelfärgade huset inte är så jävla vackert i färgen, säger han. 
 
– Tycker du inte själv att det är jävligt grant? Jag tycker det är snyggt att se det. Även om det där tegelfärgade huset inte är så jävla vackert i färgen, säger han.
Det ”tegelfärgade huset” är Malmös nya konserthus, kommunens dyraste investering någonsin. I början var tanken att keramikfasaden skulle skifta mer i olika färger.
Ilmar Reepalu (S), finanskommunalråd 1994–2013.Bild: Anna Wahlgren
Vi står på femte våningen i högskolans byggnad Orkanen och tittar ut genom bibliotekets panoramafönster över havet, hamnen och över kanalen till gamla staden. Arkitekten Reepalu, som var kommunstyrelsens ordförande i tjugo år, älskar att stå här och titta ut över staden han byggde: se hur huskropparna seglar ner från himlen som tetrisklossar. Se hur staden sakta läker ihop såren efter det nedlagda Kockumsvarvet. Reepalu pekar mot Västra hamnen, som blev bostadsmässan Bo01. Nästa steg var Citytunneln och högskolan, där det gällde att konkurrera med andra lärosäten om att locka studenter och professorer.
Sedan har stadsbygget fortsatt: SVT Malmö, Hovrätten, World Maritime University. Och nu Malmö Live, nästa steg för att knyta ihop centrala Malmö med Västra hamnen.
För Reepalu handlar satsningen på konserthuset inte främst om Malmö symfoniorkester (MSO). Istället är det ett sätt att locka hit den norske hotellkungen Petter Stordalen och hans kongressanläggning. Den ska dra hit besökare som i sin tur skapar jobb för hotell, restauranger och butiker. Numera ger turistindustrin i Malmö fler jobb än de som försvann när Kockums och Saab lade ner sin tillverkning runt 1990. Malmös strategi är tydlig: besöksnäringen är stadens framtidsindustri.
 
Visionen: från 192 till 600 miljoner
Konserthusprojektet startar redan 2006, när fastighetsägaren Diligentia meddelar att de tänker flytta Malmömässan från Västra hamnen, där Ica Maxi ligger idag. De nya mässhallarna byggs i Hyllie, där det finns gott om plats.
Men Malmömässan arrangerar också stora konferenser, och dem vill kommunledningen helst ha mitt i stan. Det finns tydliga samordningsvinster med att bygga en ny kongressanläggning tillsammans med ett konserthus. Kongressen kan hyra konsertsalen till riktigt stora arrangemang. Kongress och konserthus kan använda samma foajé. Kök och servering kan samarbeta. Och genom att kommunen betalar för konserthuset får kongressanläggningen en rejäl startplåt, utan att kommunen går in som delägare.
Stadsplanerarna börjar skissa på olika placeringar. 2007 gör arkitektfirman White en konsultrapport, där de ritar in en kombinerad konsert-, kongress- och hotellanläggning bakom Johanneskyrkan vid Triangeln. Beräknat pris för kommunen: 192 miljoner kronor.
Guldläget. De gamla industribyggnaderna är rivna. Resten är skräpiga parkeringsplatser, bevuxna ned svinmålla och brännässlor. Men läget är perfekt: alldeles intill Malmö C och citytunnelstationen.Bild: Ingemar D Kristiansen
Men snart fastnar både politiker och stadsplanerare för det nuvarande läget: kvarteret Torsken.
– Inte ens fyllona ville gå där längs kanalen, för där växte bara en massa brännässlor och skräp. Men det är ett fantastiskt läge: söderläge mot en kanal, säger Reepalu.
Dessutom äger kommunen nästan hela tomten. Dåvarande oppositionsrådet Anja Sonesson (M) tycker också att placeringen är perfekt, alldeles intill Malmö C och citytunnelstationen:
– Det är en enorm konkurrensfördel att kunna få en sådan anläggning mitt inne i centrum, säger Anja Sonesson.
Hon och Ilmar Reepalu ingår sedan i juryn för markanvisningstävlingen, där fem olika byggkonsortier bjuds in.
Det är turbulenta tider, finanskrisen rasar för fullt. En vecka innan tävlingen startar har investmentbanken Lehman Brothers lämnat in sin konkursansökan. Tävlingen förlängs. Ett byggbolag får problem med finansieringen, andra skissar på alldeles för dyra projekt.
– Alla förslag som såg riktigt bra ut var för dyra, säger Stefan Lindhe (M), kulturpolitiker, tidigare kommunalråd och den ende politiker som faktiskt följt med konserthusprojektet hela vägen från start till mål.
Numera är Lindhe vice ordförande i Malmö Live Konserthus AB, det nybildade kommunala bolaget som ska driva verksamheten.
Skissen som presenterades av den danska arkitektfirman Schmidt-Hammer-Lassen 2010.
Ritningarna som vinner tävlingen kommer från Schmidt Hammer Lassen. Arkitektkontoret är danskt, men byggbolaget som står bakom är svenskt: Skanska.
Läs mer: Från Sydsvenskan maj 2010: Danskar ritar Malmös nya miljardkomplex
I tävlingsförslaget erbjuder sig Skanska att bygga konserthuset och ett underjordiskt garage för totalt 600 miljoner kronor. Vinnaren får också köpa tomten och bebygga resten av området med hotell, kongressanläggning, bostäder och kontor.
 
Förhandlingen: från 600 till 906 miljoner
När tävlingskuverten har sprättats upp följer det dyraste och mest mystiska kapitlet i konserthusets historia. Under ett halvår förhandlar Malmö stad med Skanska och Wihlborgs, som ligger bakom det näst billigaste förslaget. Byggbolagen får möjlighet att rita om och komplettera sina förslag. Och vips har Skanskas offert blivit drygt 300 miljoner kronor dyrare. Den prisökningen motsvarar en tusenlapp per Malmöbo. Eller vad det kostar att bygga nya förskolor till tusen dagisbarn.
Sydsvenskan och HD har talat med ett tiotal av de politiker och chefstjänstemän som var inblandade i processen. Men ingen av dem kan på rak arm förklara varför Skanskas projekt blev så mycket dyrare eller vad Malmös skattebetalare får för pengarna.
Till slut hamnar vi hos Malmö stads exploateringschef Håkan Thulin, som var tävlingsombud och ledde arbetet med att förhandla fram det nya förslaget med Skanska. Vi tittar på Skanskas kalkyler och ritningar för det konserthus som skulle kosta 600 miljoner kronor. Det ser ut ungefär som idag, med en stor konsertsal, foajéer och ett garage. Håkan Thulin river sig i huvudet och ber att få återkomma.
Efter några dagar har Håkan Thulin rett ut saken. Enligt honom finns det tre huvudförklaringar till att priset ökade:
1. Konserthusets storlek har ökat med 18 procent. Det kostar 100 miljoner kronor extra. Men det är inte konsertsalen som har blivit större, istället är det foajéerna. Dessutom har utseendet på fasaden och norra entrén bearbetats.
2. Skanskas ursprungsförslag byggde på att byggbolaget inte behövde betala för marken till hotellet och kongressanläggningen. När den prislappen sattes till 50 miljoner kronor höjde Skanska priset på konserthuset med lika mycket – så blev marken gratis ändå.
3. Enligt det första förslaget skulle garaget byggas, ägas och drivas av Skanska. Men det gick inte ihop ekonomiskt för Skanska. Istället erbjöd sig kommunen att köpa p-huset för 156 miljoner kronor.
Redan här är konserthuset på väg att bli kommunens dyraste investering någonsin. Det är i klass med utbyggnaden av Norra hamnen (som kostade 900 miljoner kronor) och Citytunneln (där Malmö stad betalade 930 miljoner kronor av totalnotan på 8,6 miljarder).
Inger Nilsson, tidigare stadsdirektör.Bild: Linda Axelsson
I förslaget till kommunstyrelsen radar stadsdirektör Inger Nilsson och turistdirektör Lars Carmén upp argument för att Malmö ska investera så kraftfullt. Och det handlar inte om klassisk musik - utan arbetsmarknadspolitik. ”Det ursprungliga och fortfarande enda bärande motivet har varit att stärka besöksnäringen av sysselsättningspolitiska skäl genom en ny mötesanläggning”, skriver topptjänstemännen. Ett nytt konserthus står inte ens överst på önskelistan när det gäller kultursatsningar i Malmö. Egentligen har ett nytt konstmuseum högst prioritet.
Men nu är det ju inte ett konserthus som Malmös politiker beställer - utan en morot i miljardklassen för turistnäringen.
 
Besluten: Från 906 till 1 066 miljoner
Äntligen står Reepalu i talarstolen. Fullmäktiges möte i Rådhuset har pågått i två och en halv timme när det är dags att diskutera konserthuset. I sitt öppningsanförande säger inte Ilmar Reepalu vad bygget ska kosta. Istället framhäver han – sex gånger – betydelsen av att Malmö får en ny kongressanläggning. Innan han nämner att paketet också innehåller ett konserthus.
Advokaten Allan Widman (FP), varnar för att avtalet med Skanska är ”oerhört komplext” och att det inte har skett någon traditionell upphandling, där olika byggföretag får konkurrera med varandra.
Det är väldigt svårt för både kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten att veta: vad kostar egentligen det här? säger Widman.
– Det är väldigt svårt för både kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten att veta: vad kostar egentligen det här? säger Widman.
Men fullmäktige säger ja. Bara Vänsterpartiet röstar emot.
Kostnaderna, som redan ökat med 300 miljoner kronor, skenar snabbt iväg. När kulturnämnden och projektledningen börjar titta på alla kringkostnader blir det orimligt dyrt. För att klara flytten behöver MSO anställa mer personal samt köpa scenteknik och inredning. Sedan ska konserthuset städas, bevakas och någon ska betala elräkningen. Dessutom kostar det att anlägga gator och torg runt konserthuset.
Kulturnämnden borde kanske jubla över ett nytt konserthus. Men istället tar nämnden fram en egen konsultutredning, som dömer ut kalkylerna som helt orealistiska. Till slut kräver kulturnämnden en omprövning av hela projektet.
Våren 2011 är Malmö Live-projektet nära att haverera. Beräkningarna visar att konserthuset spränger kostnadstaket som fullmäktige har satt upp. Reepalus koalitionspartner Vänsterpartiet fortsätter protestera. Och nu hotar även Moderaterna att dra tillbaka sitt stöd. Reepalu inser att han måste surra Moderaterna vid masten, se till att de stödjer projektet genom alla stormar.
– Ilmar sa till mig: ”Ni måste vara med på det! Vilka är era krav?”, berättar Stefan Lindhe (M).
Den 8 juni ska kommunstyrelsen ta ödesbeslutet om bygget ska få mer pengar - eller stoppas. Men istället växlar Reepalu in på ett tredje spår: ett omtag, en akut krishantering över sommaren, helt enligt Moderaternas kravlista.
Sommaren 2011 var det osäkert om projektet skulle bli av.
Läs mer: Från Sydsvenskan 10 juni 2011: Beslutet skjuts på framtiden
Malmös stadsdirektör Inger Nilsson har just fyllt 66 år. Till midsommar ska hon gå i pension efter 43 år i kommunens tjänst. Men Reepalu vädjar till henne att ställa in sommarledigheten, jobba några månader till och rädda Malmös nya konserthus.
– Jag var väl inte överlycklig för uppdraget, jag stod precis färdig på tröskeln och skulle sluta. Men jag gjorde det för att jag blev så enträget ombedd, säger Inger Nilsson.
Det var verkligen allvar, hela projektet stod och vägde.
Så Inger Nilsson beställer en rejäl genomblåsning av hela projektet: revisionsfirman PWC får granska ekonomin.
Dessutom får alla inblandade gå hem och räkna ännu hårdare: hyreskostnaden måste pressas ner med 11 miljoner kronor per år.
Tjänstemännen snyggar till siffrorna. De krymper garaget. Skriver ner underhållskostnaden till 0 kronor per år. Och förlänger avbetalningstiden från 33 till 44 år.
Samtidigt uppfinner tjänstemännen nya intäkter. Kan vi hyra ut ett hörn av konserthuset som kontor? Javisst, där har vi 1,5 miljoner extra! Kan vi hyra ut konsertsalarna? Jojomen: 1,5 miljoner! Kan vi höja biljettpriset? Arrangera fler konserter? Sälja fler biljetter? Och räkna kreativt, så att de pengarna dras av på hyran? Bingo! 2 miljoner extra!
Snart får Inger Nilsson gå i pension. Men först måste hon få Skanska att sockra budet.
–  På slutet tog hon nästan till knäsparkar för att få igenom det, säger Ilmar Reepalu.
Beslutet. Ilmar Reepalu i kommunfullmäktige 27 oktober 2011. Malmö är på väg mot ännu ett jätteöverskott. Politikerna ger klartecken för konserthusbygget.Bild: Linda Axelsson
Malmö har redan skrivit avtal om att betala 906 miljoner kronor. Skanska har ingen anledning att sänka priset. Men kommunen hotar med att lägga ner hela projektet.
– Det hade varit en våldsam prestigeförlust för alla parter. Vi hade stått där med en tom tomt. Och Skanska var också illa ute, de hade säkrat upp så att de hade byggare och maskiner och hela processen på G. Jag tror att deras incitament var minst lika stort som vårt, säger Inger Nilsson.
Rivalerna. Daniel Sestrajcic (V) har länge kritiserat det dyra konserthusbygget. Stefan Lindhe (M) kontrar: "De städer som lyckas är de som ser till att ha operahus och kultur", säger han vid byggstarten 2012.Bild: Åsa Sjöström
Till slut går Skanska med på en uppgörelse: de lovar att sponsra MSO med fyra miljoner kronor per år de första fem åren. Dessutom rättar de till kommunens dundertabbe: enligt avtalet sköter hotelloperatören all servering i konserthuset, och drar in hela vinsten när konsertbesökarna handlar mat, vin och kaffe. Nu lovar Skanska att kommunen ska få 12 procent av försäljningsintäkterna.
– Det tycker jag principiellt var väldigt viktigt. Skulle vi inte få en enda spänn om vi säljer en kopp kaffe? säger Stefan Lindhe (M).
Daniel Sestrajcic (V) menar däremot att kommunen gjorde en dålig förhandling från början:
– Det visar att Skanska väldigt gärna ville genomföra detta när man under galgen gick med på att sponsra MSO med 20 miljoner. Det finns tydligen goda vinstmarginaler för hotellet och Skanska, säger han.
Kalkylen har trimmats. Moderaterna har fått igenom sina krav och i bred politisk enighet godkänner Malmös politiker entreprenadavtalet med Skanska. Byggprojektet kan starta.
Sista rivningen, maj 2012. Sista delen av den gamla benmöllan rivs, och marken är klar att använda för att bygga Malmö Live.Bild: Ingemar D Kristiansen
 
Bygget: från 1 066 till 1 278 miljoner
Det första spadtaget tas den 27 juni 2012. Men redan i slutet av sommaren ber kommunens projektledning om mer pengar. Det behövs 500 strålkastare, en ljudanläggning, tv-utrustning och enorma mängder kablar. Kostnad: 48 miljoner kronor för ”lös teknik”. Under projektets gång fortsätter det att dyka upp extrakostnader:
Konstnärlig utsmyckning: 13,3 miljoner.
En gångbro: 12 miljoner.
Inredning: 5 miljoner.
Utredningar och kommunens egen projektledning: minst 14 miljoner.
Trådlöst nätverk: 842 000 kronor.
”Indexkostnader”: minst 135 miljoner. Indexkostnaden beror på att alla priser sattes för kostnadsnivån den 1 maj 2009. Sedan räknas priset upp med ett par procent varje år. Redan innan byggstarten hade projektet blivit nästan 100 miljoner kronor dyrare, bara genom indexuppräkningen. Och taxametern fortsätter att ticka, månad för månad.
En gigantisk utgiftspost är att kommunen betalar all sanering av industrimarken, rivning av gamla byggnader, arkeologiska undersökningar och flytt av ledningar. Dessutom är det skattebetalarna som bekostar alla nya gator, torg och kajer runt Malmö Live. De posterna kostar minst 140 miljoner kronor.
Bilder från pressvisningen av Malmö live 22 april 2015:

Live-published photos and videos via Shootitlive

Sydsvenskan och HD har räknat ihop hur mycket Malmö stad betalar för bygget av Malmö Live. Slutkostnaden ligger nära 1,3 miljarder kronor (se grafik). Exakt hur hög notan blir beror på vilka kostnadsposter man väljer att räkna in och hur länge man orkar leta.
Den fördyring som orsakar mest rabalder är när projektledningen i januari 2014 begär ytterligare 49,5 miljoner kronor för ”byggherre- och kreditivkostnader”. Då blir politikerna riktigt irriterade. Både för att kostnaderna dyker upp så sent, trots att de inte är någon överraskning för projektledningen. Och för att politikerna tycker att tjänstemännen har svårt att förklara vad pengarna ska användas till.
Det var emellanåt en rätt frostig relation mellan oss politiker och tjänstemännen som hanterade det här, säger Anja Sonesson (M).
De senaste åren har hon sett samma mönster i flera andra stora projekt. Politikerna godkänner en budget. Sedan kommer tjänstemännen gång efter gång och ber om mer pengar. Några exempel är superbussarna, bygget av Swedbank stadion och World Maritime University.
Det är ju totalsumman som är intressant för fullmäktige: vad kommer det här att kosta? När man delar upp det känner man sig lite lurad som fullmäktigeledamot, säger Sonesson.
Den bild som Malmö stad sprider är att konserthuset håller budgeten. Eftersom det hela tiden fattas nya beslut om hur stor budgeten är. Och vissa poster bokförs någon annanstans än på konserthusprojektet.
Anja Sonesson (M), tidigare oppositionsråd.Bild: Linda Andersson
Men även med kommunens sätt att räkna har projektet sprängt miljardvallen. Då har kommunen ändå slängt in en stor pluspost på drygt 200 miljoner kronor – de pengar som Skanska betalar för marken som hotellet, kongressanläggningen och bostadshusen runtomkring står på. Men den inkomsten beror ju inte på att konserthuset går med vinst - utan på att kommunen har sålt en av de mest attraktiva tomterna i hela stan.
Malmö stad betalar hela notan för konserthusprojektet. Det motsvarar drygt 4 000 kronor per Malmöbo. När Göteborgsoperan invigdes 1994 hade Göteborgs stad bara betalat fem procent av byggkostnaden. Resten betalades av staten, kranskommunerna, 500 företag som sponsrade samt privatpersoner som donerade pengar.
Men Malmö har inte ens frågat om någon annan vill vara med och betala konserthuset. Ilmar Reepalus enda förklaring är att ”det var inte riktigt läge”. Det var inte ens läge att fråga Region Skåne, som är delägare och medfinansiär i MSO.
– Det här att man inte bjöd in Region Skåne i tid förstår jag inte överhuvudtaget. Det är obegripligt, säger Anja Sonesson (M), som också ville bjuda in sponsorer.
 
Bygget. Oktober 2013. Konserthuset växer fram. Samtidigt skjuter kostnaden i höjden. Flera gånger kommer projektledningen och tigger om mer pengar.Bild: Lars Brundin
Konserthuset: gökunge eller intäktsgenerator?
När Malmö under åren 2009 - 2011 tar besluten att bygga konserthuset har staden enorma överskott på en halv miljard kronor om året. Sedan dess har kommunens ekonomiska resultat rasat. Förra året blev det ett underskott på 149 miljoner kronor.
– Vi hade inte fått något konserthus om beslutet skulle tas idag, säger en person med mycket god insyn.
Fakturorna från konserthusbygget fortsätter att rulla in månad för månad. Och i samma takt bestämmer kommunen att andra projekt ska läggas på is på grund av pengabrist. Några exempel är:
Scaniabadet, de uppvärmda utomhusbassängerna i Västra hamnen.
Stadionbadet, den nya tävlingsarenan för simning vid Stadion.
Folkets park vill bygga upp en minibondgård för barn och en park- och dalbana där tivolit tidigare fanns.
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), finanskommunalråd.
Malmös nya finanskommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) medger att miljardinvesteringen i konserthuset gör att andra projekt skjuts på framtiden:
En del av investeringarna vi vill göra kanske vi gör lite senare än vi hade tänkt, för nu har vi prioriterat Malmö Live.
Utbyggnaden av nya skolor och förskolor ska inte påverkas, betonar hon.
– Vi kommer inte sitta om några år och säga att det inte blir några förskolor på grund av Malmö Live. Snarare är det andra projekt där vi måste säga att vi har ambitioner, men det får ta fem istället för tre år, säger Stjernfeldt Jammeh.
Malmö Live har alltså blivit en gökunge, som puttar ut andra satsningar från Malmös investeringsbudget. Konsekvenserna hade blivit ännu större om inte räntan hade dykt ner till rekordlåga nivåer.
När Reepalu står och tittar ut över byggarbetsplatsen känner han inget behov av vara efterklok och analysera vad som kunde gjorts annorlunda.
– Politik handlar inte om att komma med väldigt kloka och bra idéer, för det är det väldigt många som gör. Politik handlar om att kunna genomföra idéerna, göra något som sätter spår i verkligheten. Då handlar det väldigt mycket om att se hur man manövrerar i en sådan här turbulent miljö, både för att forma majoriteter och för att få en majoritet av befolkningen att tycka att det här faktiskt är någonting bra.
Det har tagit tio år att lotsa jätteprojektet i hamn. På vägen har det kryssat igenom en finanskris, politiska gräl och pengabekymmer. Vänsterpartiet, som ingår i Malmös rödgröna styre, har hela tiden protesterat:
– Detta är en urusel prioritering om man vill att staden ska hålla ihop och satsa på socialt utsatta, säger Daniel Sestrajcic (V), numera riksdagsledamot, men tidigare ordförande för kulturnämnden i Malmö.
Sestrajcic har kallat Malmö Live för ”Ilmars sista jätteprojekt för den ekonomiska och politiska eliten”. Som kulturnämndsordförande ville Sestrajcic gärna ha mer pengar till teatrar, bibliotek och kulturskola. Men han är mycket kritisk till att kommunen satsar en dryg miljard på att bygga ett konserthus, ett ”skrytbygge för eliten”. Bara den ökade hyran motsvarar kostnaden för att anställa 100 förskollärare.
Vi har en stad med svältfödd ekonomi, där personal går på knäna. Ska människor stanna kvar i staden och inte flytta ut, då måste vi ha fungerade förskola, skola, vård och äldrevård.
– Det sticker i ögonen att det finns pengar när man ska bygga ett konserthus som ska understödja kongress och hotell. Men det finns inte pengar när man ska se till så att kulturarbetare får bättre betalt, säger Daniel Sestrajcic.
Ilmar Reepalu tycker att konserthusbygget följer det helt vanliga förloppet för paradbyggnader:
– När man sätter igång är det ett väldigt politiskt bråk om fördyringarna. Och när man är färdig så har byggnaderna kanske kostat 50 procent mer än vad man från början trodde. Och efteråt säger alla ”vilken tur att vi gjorde så!” Hade vi vetat det från början hade vi aldrig byggt byggnaderna, då hade man inte orkat ta besluten, säger Reepalu.
Från sin utsiktsposition högst upp i Orkanen är Reepalu mycket nöjd med att konserthuset är på plats. Trots den morotsröda färgen på fasaden. Och trots att finansieringen för Konserthuset Malmö Live inte ens är klar för nästa år. Det är inte Reepalus problem längre.
Istället skjutsar han iväg en lång föreläsning om Malmös nya kongressanläggning och hur besöksnäringen ska strössla guldpengar över staden:
Det här hotellet kommer att skapa jag vet inte hur många arbetstillfällen. Och alla de som kommer hit från utlandet gör att det är ren exportindustri – de kommer med utländsk valuta till Sverige! Så den här anläggningen kommer att generera intäkter för Malmö och Skåne, säger Reepalu.
Han säger inte ett ord om akustiken i konsertsalen eller vilka artister som ska spela där. Det är inte så viktigt. För det som Malmöborna betalar 1,3 miljarder kronor för är ju egentligen inte ett konserthus.
Det är en morot.
 
Spadtaget. Byggstarten firas med ett specialkomponerat musikstycke för brasskvintett, slagverk och grävskopa. Till höger en av solisterna: den norske hotellmagnaten Petter Stordalen.Bild: Åsa Sjöström
Det här har hänt: Malmö Live
23 september 2008. Markanvisningstävlingen startar. Fem inbjudna konsortier får rita och räkna på det nya konserthuset och kongressanläggningen.
Februari 2010. Juryn bestämmer att två förslag går vidare till förhandling: Skanska och Wihlborgs.
Maj 2010. Skanska utses till vinnare i tävlingen.
September 2010. Kommunfullmäktige godkänner markanvisningsavtalet, som gör att Skanska får köpa tomten och bygga konserthus, kontor, bostäder, hotell och kongressanläggning.
Juni-september 2011. Omtag, omförhandling. Kostnadskalkylen trimmas.
27 oktober 2011. Kommunfullmäktige godkänner entreprenad-avtalet med Skanska, vilket innebär att byggprojektet kan starta.
Juni 2012. Skanskas köp av marken godkänns av kommunfullmäktige.
27 juni 2012. Första spadtaget för konserthuset.
27 augusti 2012. Namnet presenteras: Malmö Live. Namnet syftar på levande musik, ett levande hus, och ska ge besökarna en internationell känsla.
2 maj 2015. Hotellet och restaurangerna öppnar.
4 juni 2015. Invigning av Konserthuset och kvarteret Malmö Live
28 augusti 2015. Invigningsfestivalen och den första konsertsäsongen startar.
 
Här är Malmö Live-kvarteret
BRF Sopranen: 86 lägenheter. Inflyttning i juni.
Kontorshus. Nio våningar. Första hyresgästerna flyttar in i juni. Helt färdigt i november.
BRF Tenoren: Bostadshus med 19 våningar och 72 lägenheter. Bostäderna är sålda, betongstommen håller på att byggas. Ska vara färdigt i mars 2016.
Konserthuset: Betalas och ägs av Malmö stad. Hyrs ut för drygt 50 miljoner kronor per år till kommunens bolag Malmö Live Konserthus AB, som sköter verksamheten.
Innehåller en stor konsertsal för 1 600 besökare. Samt en flexibel, mindre konsertsal som heter Kuben, där det får plats en publik på 500 stående eller 350 sittande.
Konserthuset är hemarena för Malmö symfoniorkester (MSO). Men här finns också plats för alla möjliga typer av musikaliska och konstnärliga evenemang.
Kongressanläggning. Drivs av Clarion. Har 24 mötesrum och en kapacitet för 1 500 kongressdeltagare. Kongressanläggningen och hotellet har byggherren Skanska sålt för drygt 900 miljoner kronor till AFA Fastigheter, som övertar fastigheterna i juni och hyr ut husen till Clarion.
Gemensamhetsytor. Bar, kafé, mingelytor, biljettkassa, garderober och toaletter. Används till både konserthuset och kongressanläggningen.
Musikalisk bro. Gångbron till hotellets restaurangentré kostade 12 miljoner kronor. Dessutom tillkommer kostnaden för kompositören Kim Hedås musikinstallation: 21 högtalare i bron som ska försätta besökarna i rätt stämning. Kommunen betalar 13,3 miljoner kronor för den konstnärliga utsmyckningen runt Malmö Live.
Hotell. Clarion Hotel & Congress Malmö Live. De tre tornen utgör stadens största hotell med 444 rum. Längst upp i det 85 meter höga tornet ligger en skybar och restaurangen Kitchen & Table.
Den lägsta byggnaden, ut mot gångbron, är frukostmatsal och innehåller restaurangen Eatery Social Taqueria.
Garage med 220 platser, ägs av Parkering Malmö. Det underjordiska garaget bantades för att pressa ner priset. P-platserna kostar över 600 000 kronor styck att bygga.
Läs alla artiklar om: Malmö Live
Gå till toppen