Ekonomi

Magdalena Andersson: Höjd bensinskatt var MP:s förslag

Höjningen av bensinskatten har utlöst en svekdebatt mot Socialdemokraterna.
Nu skyller finansminister Magdalena Andersson på Miljöpartiet.

Finansministern och hennes spegelbildBild: Lars Brundin
Efter en vinter med regeringskris kunde Magdalena Andersson i april lägga fram sin första budget som kommer att gå igenom i riksdagen.
Därmed kan den rödgröna regeringen nu börja genomföra sin egen ekonomiska politik.
Trots det har opinionssiffrorna för Socialdemokraterna fallit dramatiskt.
I veckan har två mätningar gett partiet under 26 procent (Novus: 25,8 och Sifo 25,9). Så uselt har Socialdemokraterna inte legat till sedan Håkan Juholts dagar.
– Vi har så klart skadats av att vår budget inte gick igenom i höstas. Det har påverkat bilden av regeringen, säger Magdalena Andersson.
Men när väl den rödgröna vårbudgeten kom – och det står klart att alliansen kommer att släppa igenom den – fick regeringen en svekdebatt på halsen. Den gäller framför allt två saker:
Före valet lovade Socialdemokraterna att inte röra ROT-avdraget. Nu ska det minskas från 50 till 30 procent.
Före valet lovade Stefan Löfven att inte höja bensinskatten. I vårbudgeten aviserade Magdalena Andersson en höjning som gör bensinen 55 öre dyrare i pumpen. Även dieselskatten höjs.
Nu bekräftar Magdalena Andersson att det var Miljöpartiet som drev igenom den höjda bensinskatten – och att hon gärna sluppit.
– Det är ingen hemlighet att vi inte gick till val på att höja bensinskatten. Men nu sitter vi i en regering med Miljöpartiet.
Var det MP som tvingade er att höja bensinskatten?
– Ja, det är klart det är Miljöpartiet som drivit det i budgetförhandlingarna. Men samtidigt har jag inga problem att försvara det, eftersom oljepriset har fallit med närmare femtio procent. Det finns en poäng med att höja bensinskatten för att upprätthålla omställningstrycket mot en fordonsflotta som drar mindre bränsle.
Men du hade hellre undvikit skattehöjningen och sluppit svekdebatten?
– Ja, det var inte vi som drev det. Men så är det i en koalitionsregering. Man får kompromissa.
Även försämringen av ROT-avdraget är kontroversiellt. Nyligen varnade Ekobrottsmyndigheten för att det kommer att leda till mer svartjobb. Magdalena Andersson medger att den risken finns.
– Jo, självklart. Men ROT-avdraget är väldigt generöst i dag. Det är klart att om man inte har några skatter alls så blir det inget skattefusk. Men jag tror inte att ta bort alla skatter är ett bra sätt att bekämpa fusk.
Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg påpekade i veckan en intervju i Sydsvenskan att det är bra att minska ROT i det överhettade Stockholm och kanske Göteborg, men dåligt i regioner som Skåne, där ekonomin är betydligt trögare.
Kan du tänka dig ett differentierat ROT-avdrag, olika i olika delar av landet, som Sjöberg föreslog?
– Det är inte en orimlig tanke. Men det skulle bli alldeles för krångligt att ha olika ROT-avdrag beroende på var fastigheten ligger.
Magdalena Andersson betonar att det finns ett skäl till varför hon vill försämra ROT: De pengar staten sparar används istället för att subventionera byggande av nya hyresrätter.
– Så det blir inte mindre subvention till byggande. Bara lite mindre till ombyggnad och lite mer till nybyggnation.
Hur blir det med ränteavdragen – vill du göra dem mindre förmånliga?
– Vi diskuterar med de borgerliga partierna. Men många familjer har köpt hus och gjort sitt livs största affär. Då är ränteavdragen inget man lättvindigt ändrar på.
En annan "svekdebatt" gäller överskottsmålet.
Före valet gick Magdalena Andersson till hård attack mot Anders Borg och alliansregeringen för att man lät statens underskott öka och försummade målet – de offentliga finanserna ska gå med en procents överskott över en konjunkturcykel.
Nu har regeringen gett Konjunkturinstitutet (KI) i uppdrag att se om överskottsmålet kan tas bort.
Varför har du ändrat dig?
– Jag sa även före valet att det kommer en tidpunkt när vi bör se över målnivån. Men jag sa också att så länge vi har ett överskottsmål så måste vi sträva mot det. Det är tokigt att som förra regeringen säga: "Jo, överskottsmålet är viktigt." Men sen år efter år öka underskottet.
Varför är det rätt att ta bort överskottsmålet nu?
– Argumenten har försvagats jämfört med när det infördes. Statsskulden är betydligt lägre. Sverige har hög trovärdighet på den finansiella marknaden.
Vänsterpartiet har länge krävt att överskottsmålet tas bort så att regeringen kan föra en mer aktiv stimulanspolitik i dåliga tider.
Är det Jonas Sjöstedt som har övertygat dig?
– Nej, inte ett dugg.
För att få ihop sin statsbudget måste Magdalena Andersson förhandla i två steg. Först med Miljöpartiet. Därefter med Vänsterpartiet, som sitter med trumf eftersom deras godkännande krävs för att alliansen ska släppa igenom statsbudgeten i enlighet med DÖ (decemberöverenskommelsen).
Är det trixigt att jämka ihop sig med både MP och V?
– Nej, det har gått väldigt bra. Vi har gjort det två gånger nu. Vänsterpartiet har varit väldigt konstruktiva.
Stämmer ryktet att det var du och Göran Hägglund som tog de första kontakterna om det som skulle bli DÖ i december när SD och alliansen hade fällt höstbudgeten och regeringskisen var ett faktum?
– Det stämmer att jag hade ett sonderande samtal med Hägglund på mitt arbetsrum.
Nu mullrar det i Moderaterna av protester mot DÖ. Vad händer om överenskommelsen faller?
– Då blir det kris varje gång en regering lägger fram sin budget. Då får vi byta regering varje år. Eller ha ett blocköverskridande samarbete, vilket jag inte har något emot. Men jag tror inte DÖ kommer att falla.
Regeringens viktigaste jobbmål är att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.
Men nyligen slog Finanspolitiska rådet fast att det blir svårt att nå målet. Trots att regeringen har aviserat ett stort bostadspaket, satsningar på infrastruktur, traineejobb och utbildningspaket så krävs det ytterligare 130 000 nya jobb för att klara målet.
– Det är ett tufft mål, det har vi vetat hela tiden. Men vi har bara lagt fram en budget som inte ens gått igenom än. Vi har många budgetar på oss att komma med nya jobbförslag för att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Magdalena Andersson

Född: 23 januari 1967.
Familj: gift med ekonomiprofessorn Richard Friberg.
Utbildning: Ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Studerat vid Harvard i USA och i Wien
Karriär: Sakkunnig hos Göran Persson i regeringskansliet från 1996, avancerade till planeringschef och sen statssekreterare. Rådgivare åt Mona Sahlin 2007-2009. Överdirektör Skatteverket 2009-2012. Finansminister från 2014.
Läs alla artiklar om: S-kongressen 2015
Gå till toppen