Ekonomi

Var femte saknar ekonomisk buffert

Nästan vart femte hushåll saknar pengar till en oväntad utgift. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån. Inte sedan finanskrisen bröt ut 2008 har så många haft svårt att skaffa kontanter.

På frågan om de har pengar att betala en plötslig räkning på elvatusen kronor svarar 18,8 procent av de tillfrågade svenskarna nej.
Det är den högsta siffran sedan finanskrisen slog till 2008, enligt SCB. Vart femte hushåll saknar en ekonomisk buffert när det kniper.
Å andra sidan är detta den bästa siffran i hela EU. I alla andra EU-länder står hushållen betydligt sämre rustade än i Sverige, när det gäller att klara en oväntad räkning utan att behöva låna eller be om hjälp.
Vänder man på formuleringen har åtta av tio svenskar elvatusen kronor till hands om det skulle behövas. Detta välstånd överträffas endast av Norge, där nio av tio har den möjligheten.
Två av tre svenskar drabbas av en oväntad utgift under en sexmånadersperiod. Det visar en undersökning som Nordea genomförde 2012. Tre av tio hushåll hade då haft en oväntad utgift över tiotusen kronor under det senaste halvåret.
Den vanligaste orsaken till en sådan ekonomisk smäll är att bilen går sönder eller tänderna krånglar. För män gick pengarna i första hand till att reparera bilen (eller ett annat fordon), för kvinnor till att laga tänderna (eller betala annan sjukvård).
Nästan alltid handlar gäller den oväntade räkningen något som vi verkligen är beroende av: bilen, kylskåpet, datorn, tvättmaskinen, glasögonen – eller hälsan.
Kvinnor har sämre ekonomi än män; nästan fyra av tio kvinnor över 65 år saknar möjlighet att skaffa fram pengarna på egen hand.
Lågutbildade och utlandsfödda är också betydligt mer utsatta än andra. Yngre har genomgående mindre pengar till oförutsedda utgifter än äldre.
Frågan om kontantmarginal ingår i SCB:s fortlöpande undersökning av svenskarnas levnadsförhållanden och lyder: "Skulle du eller ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?"
Samma fråga ställs årligen i hela Europa. Beloppet räknas upp med inflationen och varierar mellan länderna utifrån den genomsnittliga köpkraften i respektive land. Det spänner från drygt 900 euro i Rumänien och 1 600 euro i Luxemburg (8 500 respektive 15 000 kronor).
Gå till toppen