Sverige

Lägre andel lärarleg i friskolor

Fristående skolor har en betydligt högre andel obehöriga lärare än kommunala skolor. I Varberg, Sundsvall och Nacka är skillnaderna som störst, visar TT:s sammanställning.

Drygt 130 000 grundskoleelever går i en fristående skola. I friskolorna är det mycket mer vanligt att lärare saknar legitimation i sina undervisningsämnen. Kommunerna har i snitt 29 procent obehöriga lärare. De fristående 47 procent, visar Skolverket statistik.
TT har gått vidare med de 40 största kommunerna och i var och en jämfört behörighetsläget bland de kommunalt anställda med de friskoleanställda lärarna. Genomgången visar att i Varberg är skillnaden så stor som 46 procentenheter, i Sundsvall och Nacka 30 procentenheter, till friskolornas nackdel. Där och i ytterligare åtta kommuner saknar en majoritet av de friskoleanställda lärarna lärarlegitimation.
I två av de 40 kommunerna har friskolorna ett bättre behörighetsläge: Karlstad och Kungsbacka.
I Skolverkets statistik går det inte att skilja ut de olika fristående huvudmännen. Olika ägare redovisas i samma grupp.
Störst är Academedia med 80 grundskolor, Pysslingen Skolor och Vittra. Av koncernens skolförteckning och Skolverkets statistik för 23 Vittraskolor framgår att nästan sex av tio lärare (59 procent) är obehöriga.
Men Academedia hävdar att läget är betydligt bättre nu. Enligt intern statistik uppskattas andelen obehöriga lärare ha sjunkit till 22 procent i de 23 Vittraskolorna i april. I alla Vittra- och Pysslingsskolor bedöms andelen ligga på 20 procent till hösten.
— Vi har haft fokus på detta i flera år, med kompletterande utbildningar för personal och nyrekryteringar. Det ger effekt nu, förklarar Sofia Larsen, Academedias chef för förskolor och grundskolor.
Glappet mellan kommunala och fristående skolor har historiska skäl, fortsätter hon:
— När friskolorna drog i gång fanns inga krav på en pedagogisk examen. Med tiden har det ändrats och jag tycker att de nya kraven är väldigt bra.
Frågan är i vilken grad föräldrar och elever väger in lärarbehörigheten vid ett skolval. Inte så mycket, bedömer Ulla Hamilton, vd i Friskolornas Riksförbund.
— Har man haft i sitt barn i en skola i flera års tid och känner förtroende för läraren tror jag inte det förändras vid halvårsskiftet.
Hon syftar på att lagen då skärps, så att så gott som alla lärare i grundskolan måste vara legitimerade. Hon konstaterar att väldigt många lärare ansökt men ännu inte fått sin legitimation.
För närvarande väntar 15 000—20 000 lärare. Men när kön är avbetad kommer lärarbristen att vara minst lika stor, betonar Zara Warglo, t f enhetschef vid Skolverket:
— Vi står för de problem vi haft, men handläggningstiderna är en ytterst marginell orsak till det allvarliga behörighetsläget.
TT har sökt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), men han finns inte tillgänglig för en kommentar. Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att de stora skillnaderna i behörighet mellan kommuner och huvudmän självklart inte är rimliga. Hon tycker att de skärpta behörighetskraven är bra, men att reformen genomfördes hafsigt.
— Man borde ha tänkt efter före och gett den tid.
Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönwall är förvånad över TT:s siffror.
— Det är tydligt att vissa huvudmän tagit sitt ansvar och planerat i god tid, andra inte.
Hon understryker att små skolor i glesbygd måste få använda fjärrundervisning i fler ämnen än i dag, och alltså via länk ha tillgång till behöriga lärare.
— Det är helt nödvändigt för små skolor som ligger svårtillgängligt till.
Gå till toppen