Malmö

Analys: Malmö följer trenden i Europa

Malmös miljardinvestering i ett nytt konserthus är ett skolboksexempel på de internationella trenderna inom urban utveckling. Det säger universitetslektor Karin Book på Malmö högskola, som har forskat om arenautveckling och hur städer marknadsför sig genom idrott.

Karin Book har forskat om arenautveckling och hur städer marknadsför sig genom idrott. ”Jag tror att kommuner blundar och håller ner kostnaden från början. För det hade aldrig gått igenom om man hade varit ärlig från första början.”Bild: Leif Johansson/Malmö högskola
Miljardstöden till Malmös nya arenor
På punkt efter punkt följer Malmö mallen för hur gamla industristäder agerar i både Sverige och resten av Europa:

1. Arenor och kulturhus

Det poppar upp arenor överallt i gamla industristäder. Även spektakulära kulturbyggnader har blivit allt mer populära. Till det yttre ska de vara flaggskepp, ikonbyggnader. Särskilt när det gäller kulturbyggnader som operahus, bibliotek eller konserthus finns det höga krav på att de ska vara vackra eller iögonfallande.
Motivet för satsningarna är ofta att gynna turismen och upplevelseindustrin. ”Men i själva verket är det ofta det symboliska värdet och tanken på en attraktiv urban image som beslutsfattarna lockas av”, säger Karin Book.
Konserthuset Malmö Live ska markera att Malmö har tagit klivet från en gammal industristad till en ny upplevelsestad, där de kreativa näringarna står i fokus. Satsningen på ett nytt stadsbibliotek, konserthus eller fotbollsarena är en signal till både omgivningen och den egna befolkningen att staden utvecklas, att det finns något att vara stolt över: ”Titta här! Vi är på gång!”

2. Kluster

En annan tydlig trend är att klumpa ihop olika turistmål och funktioner. Exempelvis Malmö Live: ett spektakulärt konserthus tillsammans med en kongressanläggning och Skånes största hotell. Eller Hyllie och Malmö arena: en evenemangsarena som också har en mässa, konferensutrymmen, ett av Sveriges största köpcenter och snart ett stort hotell. Eller Swedbank stadion, som först var planerad som en renodlad fotbollsgryta. Men sedan byggdes ihop med restauranger, konferensytor, en idrottsskola och konsertscener.

3. Kostnaden överraskar

Swedbank stadion krympte i storlek. Ändå höjde Peab priset med 300 miljoner kronor. Skanska erbjöd sig att bygga konserthuset för 600 miljoner kronor. Slutnotan blev mer än dubbelt så hög: nära 1,3 miljarder. Så här ser det ut vid nästan alla arenabyggen i Sverige. Och märkligt nog verkar kommunerna inte lära sig av tidigare misstag, erfarenheter från andra städer eller den omfattande forskning som finns om arenabyggen.
”Jag tror att kommuner blundar och håller ner kostnaden från början. För det hade aldrig gått igenom om man hade varit ärlig från första början. Det är väl ett spel mellan tjänstemän, politiker och entreprenör som lägger till kostnader efterhand och vet att det är så det funkar”, säger Karin Book.
Motivet för att bygga Konserthuset Malmö Live är att det ska locka turister. Är det troligt? En som verkligen borde veta är John Armbrecht på Handelshögskolan i Göteborg. Han doktorerade i företagsekonomi 2012 med avhandlingen ”Värdet av kulturinstitutioner”. Armbrecht säger så här om Malmö Live: ”Mig veterligt finns det inget vetenskapligt stöd för att den mediala uppmärksamheten kring ett konserthus faktiskt drar fler turister”.

4. Massivt stöd med skattepengar

Arenor och kulturhus får alltid stora subventioner med skattemedel. Oftast på samma sätt som i Malmö: kommunen nyttjar hela verktygslådan med att både ge direkta bidrag, men också skänka bort byggrätter, subventionera tomtmarken, skriva hyresavtal och betala kringkostnader. Men varför gör politikerna så? Varför redovisar de inte hur mycket pengar kommunen totalt pumpar in i Swedbank stadion eller Malmö Live?
”Det är sådana enorma summor. Ställer man det mot andra behov i samhället är det svårt att få igenom. I en stad som Malmö, med de utmaningar man har, sticker det så våldsamt i ögonen”, säger Karin Book.
Läs alla artiklar om: Malmö Live
Gå till toppen