Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Polisen röjde misstänkt källa i bombutredningen – smygkontrollerade polismans telefonsamtal

En person ur Malmös under värld pekas ut som poliskälla. Det efter att utredarna som jobbade med bomberna mot Victoria Park smygkontrollerat en polismans samtal.

Bild: Patrick Persson
Klockan 18:09 på julaftonen exploderade den tredje bomben mot Victoria Parks kontor på Herrgården. 17 minuter senare, klockan 18:26, ringde det i en polismans telefon, enligt hans egna uppgifter. Polismannen var ledig – men fick plötsligt spela en viktig roll i bombutredningen, som han egentligen inte arbetade med.
Klockslaget för samtalet är viktigt för att en person nu har hamnat i en riskfylld situation som misstänkt polisinformatör.
Polismannen ringde omgående lednignscentralen och förde omgående källans information vidare: En namngiven 15-åring var på plats när bomben placerades ut.
Detta ledde till att 15-åringen greps en halvtimme senare. Officiellt på grund av misstanke om ringa narkotikabrott – en ogrundad misstanke visade urinprovet. Men väl på polisstationen kunde 15-åringen förhöras om sina kontakter, vilket sedan ledde vidare till de sex som nu åtalats.
Läs också Åklagaren om motivet: Hämnd för vräkning
Vem som ringde och tipsade om 15-åringen har polismannen inte velat berätta för bombutredarna: Det vore att försätta källan i fara, anser han. Förs en källas namn in i en polisutredning kommer den vid åtal och rättegång fram till de misstänkta.
Men åklagaren har i hemlighet rundat polismannen.
Enligt källuppgifter till Sydsvenskan begärde åklagaren ut polismannens telefonkontakter från operatören. På så sätt hittade bombutredarna fram till en person som ringde just det klockslaget som polismannen sagt att hans källa ringde.
Den mannen, som tidigare tillhört Malmös undre värld, har bombutredarna förhört.
Han nekar till att vara källan. Han säger att han ringde polismannen för att önska god jul.
Även polismannen förnekar att mannen som namnges i utredning är källan.
Och det finns osäkerhetsfaktorer. Polismannen kan ha haft fler telefoner än den som kontrollerades. Det framgår inte heller hur säker polismannens uppgift är om vid vilken tidpunkt källan ringde honom.
För den som namnges i utredningen spelar det mindre roll. Den misstänkte huvudmannen i bombligan, en 19-åring, verkar säker på att han är källan.
"Jag svär på min mamma att jag ska döda dig..." skriver 19-åringen i ett brev till den som i utredningen framstår som källan.
Innan åtal och rättegång får misstänkta ta del av polisutredningen. I häktescellen har 19-åringen kunnat läsa och enkelt dra slutsatser om vem som är källan.
"Det var åklagaren jag ville hämnas mot men tyvärr, du och din familj har toppat den listan." skriver 19-åringen.
"Allt du sagt om mig och mina vänner till horan [polismannens namn] har jag på papper, så du behöver inte komma med en förklaring. Inte ens gud kan rädda er för det ni gjort."
Polisen har lagt beslag på 19-åringen brev på dess väg ut från häktet. Det är två tättskrivna A4-sidor som 19-åringen försökte skicka till sin bror, med instruktionen att brevet skulle förmedlas vidare till den namngivne person som 19-åringen tror är källan.
Även polismannen hotas. 19-åringen skriver till en person att han ska "knulla" polismannens "hela familj".
Malmös polischef Stefan Sintéus känner inte till händelsen. Men säger att en polisman aldrig kan lova en uppgiftslämnare anonymitet. Det tillåter inte lagen.
Åklagare Neela Frisell vill inte berätta vilka överväganden som gjordes när man beslutade att efterforska källan.
– Att följa upp varifrån informationen kommer och kunna höra den personen bedömde vi som viktigt, det är inget konstigt alls, eftersom det är i en offentlig handling i och med att det kommer in till polisens ledningscentral.
Samtalet från polismannen ja. Källan hamnar i en farlig situation, hur ser du på det?
– Man [polisen] kunde kanske ha hanterat situationen initialt annorlunda, men det är ju inget som vi nu kan ändra på. Det är vår skyldighet att gå till botten med de uppgifterna. Vi kan inte lämna saker outredda i det läget.
Då spelar det ingen roll att polismannen lovat källan anonymitet?
– Det är inget som jag kan svara på. Det ska du fråga den personen om.
Men du efterforskar ju källan, det är ju inte polismannen.
– Jag förstår inte vart du vill komma.
Du som förundersökningsledare ser inget ansvar för att en poliskälla inte röjs?
– Jag har svarat på frågan - vi följer upp de saker som kommer till min kännedom som hamnar i en offentlig handling, det är vår skyldighet att följa de spåren till botten, ur objektivitetssyn.
Mer konkret varför man behövde källans identitet vill åklagaren inte säga.

Rättegång på måndag om tre bombdåd

Victoria Parks kontor på Herrgården utsattes för tre sprängdåd på fem dagar i december.
Bomberna briserade i tättbebyggt område. Människor hade kunnat dödas.
I tisdags åtalades sex personer. Rättegången börjar på måndag och pågår in i juli.
Motivet tros vara att den utpekade huvudmannens familj vräkts.
I samband med åtalet blev polisens förundersökningsprotokoll på 2096 sidor offentligt och kan köpas på tingsrätten.

Åklagarens tillägg:

Åklagaren har i efterhand per brev inkommit med följande förtydligande:

För rättsvårdande myndigheter är det en ständigt angelägen och aktuell fråga att människor vågar anmäla brott och vågar vittna. Brottmålsprocessen är beroende av detta och det är avgörande för arbetet med att utreda och lagföra brott.

Hur information som kommit till vår kännedom inom ramen för en pågående förundersökning (jfr annan polisiär verksamhet) ska hanteras är en fråga som regleras i rättegångsbalken. En av utgångspunkterna för regleringen är principen om rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionens artikel 6 vilket står i strid med användandet av "anonyma" vittnen, något som bland annat Justitieombudsmannen och Rikspolisstyrelsen uttalat sig om.

Slutligen så är det givetvis högst angeläget att människor som anmäler och vittnar känner sig trygga i brottmålsprocessen och inom ramen för den polisiära verksamheten finns det en organisation för att hantera detta.

Gå till toppen