Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Carl Rudbeck: Många universitet kommer snart att vara getton för likatänkande

Dagens studenter tycks ha känsliga små själar eftersom de så lätt blir kränkta. Dessutom verkar de leva under den konstiga föreställningen att kränkningar alltid är fel. Dessa unga människor anser sig ha rätt att aldrig bli utsatta för sådant som kan störa deras själsfrid.
Många vill därför att konst och litteratur numera ska förses med så kallade triggervarningar som säger att här används ord eller här förekommer idéer som kan vara stötande och kränkande för alla som inte omfattar vår tids progressiva tankar.
Det som inte stämmer överens med dessa måste rensas ut. Bort med Den gudomliga komedin där Dante framställde islams profet som schismatiker med en plats i helvetet och inte som ”den perfekta människan”. Nobelpristagare som William Faulkner och T S Eliot behandlar i sina verk svarta och judar på sätt som inte är acceptabla och därför ska de inte längre läsas. Inte ska vi behöva läsa böcker med för minoriteter så diskriminerande titlar som Idioten och Dvärgen. Och är det inte dags att nu så här efter mer än två tusen år rensa bort Platon och Aristoteles ur det västerländska kulturarvet? Två döda vita män med en i dag fullkomligt oacceptabel kvinnosyn.
Vi måste skyddas från allt stötande och allt som inte är omedelbart förenligt med dagens förhärskande tankar, som om det vore litteraturens och konstens uppgift att bekräfta vad alla redan tycker och inte att också ifrågasätta, vara besvärlig, annorlunda och ibland till och med direkt obehaglig. Francis Bacons målningar kan ju inte annat än väcka känslor av äckel och obehag. De måste bort.
Nu har förstås konstnärliga aktiviteter och medier i allmänhet många funktioner: att informera, underhålla, trösta men också att störa våra invanda föreställningar, få oss att uppleva det obehagliga. De ska kunna utmana och häda, väcka vrede och indignation.
Detta gäller förstås inte bara konst utan också annan form av opinionsbildning där inga tankar och åsikter a priori ska vara uteslutna eller förbjudna. När universitet börjar måna om sina studenters mentala välbefinnande mera än om sanningen så riskerar de därmed att förlora sitt existensberättigande.
Om dessa censurmekanismer främst florerar sig inom vissa akademiska ämnen så är det väl inte så farligt. Litteraturvetenskap och gender studies är knappast längre centrala intellektuella verksamheter. Samhällsfarliga blir dessa mekanismer först när de får insteg i naturvetenskap och ekonomi där man kan komma att sluta att ställa besvärliga frågor för att undvika att stöta sig med den eller andra gruppen. Eller när ekonomer och politiker hellre säger det som för stunden råkar vara politiskt gångbart än det som de vet är sant.
Med alla dessa triggervarningar kommer delar av många universitet snart vara getton för likatänkande som än så länge är mera löjliga än farliga. Så låt dem hållas men släpp inte ut dem ur deras små getton.
Gå till toppen