Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Ett vattentorn går i pension

Södervärns vattentorn med svalkande och skojig plaskedamm 1941.Bild: SYDSVENSKAN
Vattentornet vid Södervärn är torrlagt. Efter 99 år av trogen tjänst har tornet gått i pension. Det känns lite tomt och innehållslöst.
Sedan 1916 har Södervärns vattentorn försörjt törstiga Malmöbor. Men dess upprinnelse har en förhistoria.
Vattnet till staden kom ursprungligen från Pildammen och leddes ner till staden via olika vattensystem. På 1580-talet började man leda vattnet via genomborrade stockar till en brunn med reservoar på Stortorget. När koleran slog till som hårdast 1850, följd av svår torka 1858 blev behovet av nytt, fräscht vatten uppenbart. En ny, mindre damm anlades vid Pildammen. Efter en filtrering pumpades rent vatten till en nybyggd vattenreservoar vid dammarna. Anläggningen stod klar 1863. Mer om vattenverket vid Pildammarna kan man läs här.
Men staden törstade efter mer vatten. Räknat från 1840 växte Malmös befolkning från 10 000 till 100 000 på 75 år. Bara fem år efter uppförandet av den nya anläggningen vid stora och lilla Pildammarna blev vattenbristen åter akut. Gamla planer på att hämta vatten från Sege å aktualiserades.  År 1879 togs ett helt nytt vattenverk i bruk ute vid Bulltofta. Vattnet leddes under Vattenverksvägen till det nybyggda vattentornet på Kirseberg.
Inte heller denna gång släcktes törsten annat än för stunden. För att få jämnare tryck i ledningarna byggde man 1902-03 ett nytt vattentorn vid Pildammarna, på samma plats som den gamla reservoaren. Men det handlade inte bara om hushållsvatten, det var också en brandförsvarsfråga. Vattentrycket räckte inte till att släcka bränder i högre byggnader.
Med ökat tryck från moderniteter och bekvämlighetsinrättningar i staden sjönk vattentrycket återigen. Besvikelsen blev stor när trycket inte räckte till att fylla spolvattenbehållaren till de nyinstallerade vattenklosetterna.  Därtill visade sig det nya vattentornet vid Pildammarna vara alldeles för klent. Därför kom det bara att vara verksamt under tretton år.
Ett nytt, ännu högre och större vattentorn skulle byggas vid Södervärn, på gränsen till Sofielund som just inkorporerats i Malmö stad. År 1913 påbörjades planeringen och stadsarkitekt Salomon Sörensen fick i uppgift att rita tornet som murades med tegel från Lomma, Börringe och Helsingborg. Högst upp i tornet – 50 meter över havsytan – installerades en vattencistern i järn, levererad av Kockums Mekaniska verkstad och med en rymd av 2 300 kubikmeter.
Under fem dagar i mars 1916 kopplades Södervärns vattentorn in på olika delar av stadens vattenledningsnät. Trycket ökade avsevärt och de två andra tornen kunde ställas av. Vid tiden av första världskriget var bostadsbristen svår i Malmö, varför man redan samma år lät bygga om Kirsebergstornet till bostäder. Det vackra Pildammstornet – uppfört efter ritningar av Harald Boklund – lämnade man, och det står där än i dag intakt.
Södervärnstornet klarade av att ensam täcka stadens behovet i närmare 30 år, även om läget blev ansträngt. Andra världskriget försenade planerna på att leda vatten från Vombsjön. Det skedde först 1948 och året efter stod det nya tornet vid Botildenborg klart. Tornen i Oxie och Hyllie kopplades på 1972 respektive 1973. De är dessa torn som nu tillsammans ska klara av att ersätta trotjänaren vid Södervärn.
Nu är vattnet i Södervärnstornet borta, men minnena lever kvar. Några äldre Malmöbor kommer aldrig att glömma den plaskdamm som gav svalka under heta somrar. Dammen tycks ha tillkommit på sen 1930-tal eller tidigt 1940-tal. Idag ligger det en multiidrottsplan på platsen.
Yngre malmöiter minns kanske några av Studioteaterns uppsättningar i vattentornet på 1980-talet. Eller det attentat som vår kära fallossymbol utsattes för 1983. I samband med en takreparation tog sig en man upp på byggnadsställningen och klottrade: ”Hata data” och ”Mörda bilar”. Texten gick inte att tvätta bort. Teglet fick blästras och efterlämnade en nyansskillnad som ännu är synlig. Det är med andra ord ett ärrat torn, men som förhoppningsvis har många sköna pensionärsår framför sig.
Läs även: Attentatet mot vattentornet har Stephan Skougaard berättat om i boken ”Malme som jag ser det”. Och vill man fördjupa sig i Malmös vattenhistoria rekommenderas ”Malmö – den törstade staden”. Utsikten över Nobelvägen kan man ta del av här. Och här kan man få veta allt om skånska vattentorn. 
Södervärns vattentorn under uppbyggnad, med 1:ans spårvagn i förgrunden. Till höger om tornet ligger Barnkrubban vid Nobelvägen.Bild: Malmö VA-verkets arkiv (ur boken Malmö – den törstande staden).
Armeringsarbete under byggandet av Södervärns vattentorn på 1910-talet.Bild: Malmö VA-verkets arkiv (ur boken Malmö – den törstande staden).
Södervärns vattentorn murades med skånskt tegel.Bild: Malmö VA-verkets arkiv (ur boken Malmö – den törstande staden).
Södervärns vattentorn på 1930-talet, utan plaskedamm.Bild: SYDSVENSKAN
Södervärns vattentorn med plaskedamm. En ståtlig fallossymbol.
Falsterbobanans rälsbuss passerade vattentornet fram till 1970-talet.Bild: SYDSVENSKAN
Gå till toppen