Aktuella frågor

Debattinlägg: "Det som i vardagligt tal kallas upplevelse är i upplevelseindustrins retorik något som vi konsumerar och som någon tjänar på."

Vad är det som gör en personlig upplevelse till en produkt på en marknad?
Det undrar Carina Sjöholm och Erika Andersson-Cederholm vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap på Campus Helsingborg.

Det blir allt viktigare för kommunerna att profilera och marknadsföra sig. Människor och företag ska lockas att flytta till, stanna kvar och verka i den egna kommunen.
Politiska direktiv ålägger kommunerna att tillsammans med turismorganisationerna förmedla och sälja det lokalt specifika och unika. Med hjälp av upplevelser ska besökare med pengar attraheras av kommunen, samtidigt som lokalbefolkningen ska få valuta för sina skattemedel. Upplevelseekonomin lyfts ofta fram som betydelsefull för samhället, men upplevelsers välgörande effekter blir lätt tom retorik.
Från politiskt håll förväntas kommunerna integrera turism och besöksnäring i sina verksamheter. Samtidigt är det otydligt var gränserna för kommunernas ansvar för besöksnäringen går. Allt fler stora evenemang finansieras med offentliga medel. Rubrikerna är många om miljardinvesteringar i nya sport- och kulturhus som kommit att kosta mer än planerat och utlovat. Satsningarna ställs mot andra kommunala kärnverksamheter, som vård, skola och omsorg.Frågan kring vad kommunerna egentligen ska stödja eller inte är därför mer aktuell än någonsin, liksom oklarheterna när det gäller ansvarsgränser.
På andra sätt än tidigare kombineras kultur, konsumtion och det spektakulära för att skapa upplevelser. Kultur och ekonomi har liksom det privata och det offentliga blivit alltmer sammanflätat. Inom både ekonomisk forskning och kulturforskning har det länge talats om en kulturaliserad ekonomi där symboler, stämningar och evenemang betraktas som viktigare än själva produkterna, varorna eller tjänsterna.
Idag lägger både privata och offentliga aktörer ner kolossal energi och stort engagemang på att skapa upplevelser, stämningar och händelser i det som benämns den ”nya ekonomin”.Arrangörer ska visa sig dynamiska och aptitliga. De varor de producerar och erbjuder ska också vara tilltalande. Besökarens lustkänslor ska stimuleras samtidigt som de ska ges möjlighet att vara med om något nytt, där de vill konsumera och känna sig involverade.
Turismindustrin har alltid varit beroende av att ge människor upplevelser. Men det nya är försöken att paketera, kombinera och distribuera upplevelsesamhällets delar på andra sätt än tidigare. Besöksnäringens förespråkare menar att de som vill hålla sig kvar i branschen och tjäna de stora pengarna måste erbjuda just någon form av upplevelse i kombination med varor och tjänster. Samtidigt blir det alltmer oklart vad som är vad.
Vid till exempel en festival, som ofta beskrivs som en stor folkfest, skapar samtliga deltagare – lokalbefolkning såväl som besökare – upplevelsen. Men vem är producent och vem är konsument? Vad är det som gör en personlig upplevelse till en produkt på en marknad? Det känslomässiga engagemanget tenderar ibland att maskera att det handlar om en traditionell ekonomisk transaktion.
Det som i vardagligt tal kallas upplevelse är i upplevelseindustrins retorik något som vi konsumerar och som någon tjänar på. Konsekvensen av vad som ingår i det som kallas upplevelseekonomi är en oöverblickbarhet där det är svårt att sätta tydliga prislappar på en så immateriell produkt som en utomhuskonsert, trädgårdsrunda eller matfestival. Avkastningen betraktas som given, men samtidigt är det svårt att ringa in vad som faktiskt ger ett ekonomiskt värde och för vem.
Upplevelseproduktens undflyende karaktär gör att den nya ekonomin hamnar i dunkel. Det blir svårt att göra några ekonomiska prognoser eftersom värdet av det gemensamma och det lokala engagemanget inte låter sig prissättas. Samtidigt är det just det som såväl politiker och tjänstemän som konsulter och företagare, ofta försöker göra. De ekonomiska resultaten betraktas som en självklarhet eftersom upplevelser ses som produkter. Men resultaten av nya satsningar på evenemang och festivaler är svårmätbara, för att inte säga omätbara.
Upplevelseekonomin med allt fler satsningar på evenemang och ”folkfester” av olika slag har många positiva värden av både ekonomisk och social karaktär, men dess otydliga karaktär behöver analyseras och klargöras. Med hänvisning till positiva värden, som lokal förankring och känslor av gemenskap, görs stora satsningar utan ifrågasättanden. Risken är en ekonomi där ingen har ett tydligt ansvar.

LUNCHSAMTAL

"Hur kan upplevelseindustrin bidra till en bättre (och ännu roligare) framtid?"
Det är rubriken på ett lunchsamtal i Öresundshuset i Almedalen idag klockan 12 då tidningens politiska chefredaktör Heidi Avellan samtalar inför publik med Johan Wester, grundare Anagram och ledamot i Event in Skåne. Samtalet sänds på Sydsvenskan.se och hd.se.

SKRIBENTERNA

Carina Sjöholm och Erika Andersson-Cederholm är universitetslektorer och docenter i etnologi respektive sociologi vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap på Campus Helsingborg som tillhör Lunds universitet.

Läs alla artiklar om: Almedalen 2015
Gå till toppen