Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Medan mångfalden i Silicon Valley anses vara en nyckel till dess framgång, brottas Skåne med segregation och hög arbetslöshet."

En del chefer tycks känna sig hotade av att andra har bättre utbildning eller erfarenhet, skriver Sylvia Schwaag Serger, utredare av integrationsfrågor på Vinnova.

Hela världen pratar om innovation och dess betydelse för framtida konkurrenskraft, välfärd och för möjligheterna att lösa framtida samhällsutmaningar.
Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) har inrättat ett innovationsråd, USA:s president Barack Obama talar om att USA måste out-innovate, vara påhittigare än, resten av världen och Kinas president Xi Jinping anser att innovation är nyckeln till Kinas framtid.
Läs mer: Dagens lunchsamtal i Almedalen
En förutsättning för innovation är att ett land eller en region kan attrahera duktiga människor samt vårdar och värderar kunnandet hos dem som redan bor i landet. Enligt AnnaLee Saxenian, professor vid Berkeley School of Information, beror Silicon Valleys framgång till stor del på dess förmåga att attrahera människor från tillväxtmarknader, som Indien och Kina, och dra nytta av deras kompetens och kontakter med hemländerna.
Skåne och Malmö är inte olikt Silicon Valley: en högre andel av befolkningen är utrikesfödd än i resten av landet – 36 procent i Silicon Valley jämfört med 19 procent i Skåne – och det finns ledande universitet i regionen.
Men medan mångfalden i Silicon Valley anses vara en nyckel till dess framgång, brottas Skåne med utanförskap, segregation och hög arbetslöshet. Beror det på att Skåne har "fel" sorts invandring? Kanske, men inte bara. Även högutbildade utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden och många hemvändande svenskar upplever att deras utlandserfarenhet varken värdesätts eller efterfrågas av svenska arbetsgivare.
Enligt OECD är gapet i sysselsättningsgrad mellan högutbildade inrikes- och utrikesfödda i Sverige mycket större än i andra OECD-länder.
Högutbildade invandrare och utlandssvenskar får ofta höra att de är överkvalificerade. En del chefer tycks känna sig hotade av att andra har bättre utbildning eller erfarenhet. Hemvändande svenskar upplever att deras karriärer har tagit skada av att de varit borta från den svenska arbetsmarknaden.
Varje dag kommer människor till Sverige med utbildning och kompetens som det råder brist på: svetsare, ingenjörer, lärare, ekonomer. Många av dessa nyanlända talar flera språk och har relevant kunskap om och nätverk inom framtida tillväxt- och exportmarknader. De kommer som flyktingar, studenter, arbetskraftsinvandrare, återvändare, eller kärleksmigranter som jag själv. Men istället för att ge dem jobb och möjligheten att visa vad de går för, slösas värdefull tid bort på att diskutera huruvida deras utbildning håller måttet.
Den som kommer till Sverige tvingas gå – ibland rätt dåliga – kurser för att lära sig svenska och måste ofta skaffa sig en svensk utbildning utöver den de har med sig, något som kostar tid och pengar både för den nyanlände och för Sverige. Eller så sållas de bort i anställningsprocesser, kanske inte av illvilja, utan på grund av en snäv syn på kompetens och för att de som anställer gillar människor som liknar dem själva. Det känns tryggt och då vet man att de passar in. Många svenska arbetsplatser och miljöer är fortfarande väldigt homogena, trots att Sverige är mer av ett invandringsland än USA om man ser på andelen av befolkningen som är född utomlands (drygt 16 procent i Sverige jämfört med 13 procent i USA).
Enligt statistik från SCB är andelen högutbildade bland dem som flyttat till Sverige sedan år 2000 högre än bland inrikesfödda, och aldrig tidigare har så många välutbildade flytt till Sverige som nu. Hur säkerställs att dessa människors kunnande tas tillvara, till Sveriges och de enskilda individernas gagn? Hur undviks att deras kompetens och motivation tynar bort på flyktinganläggningar? Kompetens är en färskvara som mår dåligt av att inte användas. Den långa tiden det tar att etablera sig på svensk arbetsmarknad gör att viktiga resurser slösas bort. Kan Skåne gå före och utveckla en syn på kompetens som gör att regionen blir Europas Silicon Valley?
Tyskland, som tar emot flest flyktingar i EU, använder sig av "talangscouter" som identifierar flyktingar med efterfrågade utbildningar och kompetenser, och matchar dem med arbetsgivare. Den tyska tidningen Die Zeit kallar flyktingar för "talanger i vänteläge" och även om inte alla flyktingar – eller svenskar för den delen – är talanger är det en inställning som ser möjligheter och potential istället för problem.
Min engelske handledare på London School of Economics kallade Sverige för "det mest civiliserade landet i världen". Det är på många sätt en bra beskrivning. Problemet är bara att medan Sverige är ett av de mest öppna, globala och välkomnande länderna i världen, är arbetsmarknaden för stängd och synen på kompetens för snäv för att tillvarata kunnandet hos människor som kommer utifrån. Innovation handlar om att se möjligheter långt innan någon annan gör det och nya idéer uppstår ofta i möten mellan människor med olika bakgrunder (kön, utbildning, härkomst). Frågan är om Sverige klarar att byta fokus och omvandla dagens ”migrationsproblem” till landets största resurs för framtiden.
Sylvia Schwaag Serger

SKRIBENTEN

Sylvia Schwaag Serger är utredare av integrationsfrågor och specialist på internationell strategi på Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet.

LUNCHSAMTAL

"Hur tar vi vara på kunnandet hos människor som flyttar hit?" Det är rubriken på ett lunchsamtal i Öresundshuset i Almedalen idag klockan 12 då tidningens politiska chefredaktör Heidi Avellan samtalar inför publik med Fairooz Tamimi, entreprenör, författare och kolumnist. Samtalet sänds också på Sydsvenskan.se och hd.se.
Läs alla artiklar om: Almedalen 2015
Gå till toppen