Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Med våld och död som varumärke

PR har blivit allt viktigare för terrorstämplade organisationer. Och när det gäller varumärkesbyggande är skillnaden mellan Islamiska staten (IS) och moderna företag inte särskilt stor — förutom att de förstnämnda livnär sig på att marknadsföra död.

Den välproducerade filmen mullrar i gång och Hizbollahledaren Hassan Nasrallah hälsar besökarna välkomna till en turistattraktion av det mer ovanliga slaget. På toppen av berget Mleeta i södra Libanon ligger utomhusmuseet som ibland brukar liknas med Hizbollahs eget Disneyland.
När TT besökte parken blandades doften av popcorn med skolbarnens skratt och den påkostade propagandan. Guiden, själv medlem i Hizbollah, redogjorde på perfekt engelska för den shiamuslimska rörelsens motstånd mot Israel och visade bland annat det abstrakta konstverk som skapats av vapen som beslagtagits från ärkefienden.
Inget besök är heller komplett utan ett stopp i den välfyllda presentbutiken där besökarna, de flesta libaneser, kan köpa allt ifrån väggklockor och bönemattor som pryds av Nasrallahs ansikte.
Att en organisation som terrorstämplats av flera länder bygger en turistattraktion känns kanske märkligt. Men faktum är att parken är en del av ett synnerligen väloljat propagandamaskineri. Och när det gäller militanta grupper i Mellanöstern är Hizbollah att betrakta som något av ett PR-geni, enligt Lina Khatib som är chef för tankesmedjan Carnegies Mellanösterncenter i Beirut.
— Hizbollah är en organisation som ses som legitim av den libanesiska regeringen och därför kan de sprida sin propaganda väldigt fritt. De kan använda traditionella informationskanaler medan terrorgrupper som IS är beroende av mer inofficiella kanaler, säger Khatib som är specialiserad på politisk kommunikation.
Den teknologiska utvecklingen har gjort att användandet av propaganda ökat och militanta grupper försöker kompensera förluster på slagfältet genom ett idogt PR-arbete. Och när det handlar om varumärkesbyggande och marknadsföring är det ingen större skillnad mellan multinationella företag och terrorstämplade grupper som al-Shabaab, IS eller al-Qaida.
— Varumärkesbyggande är ett nödvändigt inslag i en terrororganisations övergripande strategi och de agerar på liknande sätt som andra företag. I båda fallen måste du tydligt veta vad du står för, säger Artur Beifuss som skrivit boken "Branding Terror".
Men även om det strategiska arbetet har vissa likheter finns också fundamentala skillnader.
— Terrorism innebär för det mesta våld och död. Det är svårt, även för terrorgrupperna själva, att marknadsföra detta. Samtidigt får de mer uppmärksamhet desto mer ökända de blir. Frågan är när anhängarna kommer att tänka att "åh, det där var att gå lite för långt", säger Beifuss och tar jihadiströrelsen IS ökända avrättningsvideor som exempel.
Propaganda har vanligtvis tre tydliga mottagare; redan övertygade anhängare som ska försäkras om att rörelsen levererar, möjliga rekryter och fiender som behöver skrämmas. Verktygen och strategierna som används skiljer sig däremot åt beroende på målet för rörelsen.
Ett sätt att integrera den egna ideologin i anhängarnas vardagsliv är att erbjuda olika typer av produkter. De flesta organisationer säljer allt från kepsar till muggar och t-shirts men det går också att få både dockor och gympapåsar med IS-tryck.
— Det gör att folk hela tiden påminns om sin grupptillhörighet, även när de genomför sina vardagssysslor. Syftet är också att normalisera människors relation med de här grupperna och normalisera gruppernas närvaro i människors liv, säger Lina Khatib.
Många av de terrorstämplade grupperna har utvecklat sina kommunikationsstrategier enormt under årens lopp. På 1980-talet utgjordes Hizbollahs kommunikation främst av textbaserade flygblad med ett sekteristiskt språk. I dag har gruppen slipat retoriken och inbegripit mer nationalistiska symboler i sin propaganda för att på så sätt nå ut till en bredare massa i Libanon.
Även jihadisterna i IS har lyft sin propaganda till nya nivåer jämfört med tiden då de fortfarande kallade sig Jamaâ??at al-Tawhid wal-Jihad. Sociala medier används flitigt för att digitalisera jihadismen och till och med de grymmaste budskap förmedlas i videoinspelningar där extremisterna använder samma redigeringstekniker som i Hollywood. Genom länkar på nätet når radiokanalen al-Bayan tusentals lyssnare varje dag och de får ta del av en rekryteringsstrategi som skulle imponera på vilken PR-byrå som helst i New York.
Och propagandamaskinen IS är genomgående noga med att använda stämplar, brevhuvuden och logotyp för att försäkra sig om att avsändaren alltid är tydlig.
— Terrorism är ett väldigt omtvistat område och "produkten" eller "tjänsten" som de olika grupperna erbjuder skiljer sig inte åt. Att få äran för ett dåd är nästan lika viktigt som attentatet i sig och det gäller att särskilja sin grupp från konkurrenterna. En sammanhängande visuell identitet får dig att verka professionell och kommer att leda till lojala anhängare, konstaterar Artur Beifuss.
Gå till toppen