Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

"Det finns problem som vi behöver hantera"

Så svarade ansvariga för psykiatrivården i Malmö på läsarnas frågor.

Nicole: Jag har en fråga till alla. Hur kommer det sig att det är så få patienter som får beviljat behandlingshem?

Gunnar Moustgaard:
Sven-Erik Andersson svarar Nicole: psykiatrisk behandling erbjuder vi inom vårt verksamhetsområde. Det förekommer att vi samarbetar med kommunen avseende placeringar vid behandlingshem. Men det är i första hand kommunens ansvar.

 

xfy: Varför har hela psykiatrin byggts på enkäter? Kan man inte prioritera pat kontakt istället för att ge ut en massa helt värdelösa enkäter?

Gunnar Moustgaard: Gunnar Moustgaard svarar xfy: Personlig kontakt med patienten är förutsättningen för en god och framgångsrik behandling. enkäter är ett komplement i samband med utredning.

 

Professor Kalkyl: Har det gjorts undersökningar om hur patienter upplevt vården och hur har de följts upp?

Gunnar Moustgaard: Vi gör regelbundna enkätundersökningar till patienter i heldygns- och öppenvård. Psykiatrin i Skåne ligger relativt bra till nationellt.

 

Nicole: Men om kommunen inte kan betala hälften för att man inte har ett missbruk? Hur tänker ni kring det?

Gunnar Moustgaard: Kommunen ansvarar även för insatser som rör boende och sysselsättning. Det är inte begränsat endast till missbruk.

 

Alto: Varför behandlas emotionellt instabila personlighetsstörningar inneliggande på slutenvårdsavdelningar under lång tid? Dessa patienter är enormt resurskrävande och vården leder oftast till att just denna patientkategori försämras under denna vårdform.

Gunnar Moustgaard: Dessa patienter får i första hand bäst behandling i öppenvård. Vi utvecklar och förbättrar psykologiska behandlingsmetoder inom vår öppenvård. Ibland är problematiken dock så akut att heldygnsvård krävs.

 

Me: Jag har läst artiklarna och får ont i magen. Var patient inom slutenvården i Malmö periodvis under åren 2007-2010. Det tog mig flera år och hjälp på behandlingshem för att bearbeta vad jag utstått under min tid inom slutenvården. Bla körde en vårdare rally med mig i rullstol då jag tagit intoxer i självskade- och suicidförsök. Vårdaren tyckte att jag blev rolig när jag tagit intoxer och tyckte att jag skulle ha ett bumpstick på min bil dom löd "shit happens". En läkare föreslog att jag skulle knacka med knogarna på vissa punkter i ansiktet för att bli frisk, känns inte som en vetenskaplig metod.... För att ge ett axplock bara. Det här är inget nytt fenomen men det är bra att det kommer upp till ytan. Min fråga ; varför finns ingen behandling förutom medicinering inom slutenvården? Jag förstår att tanken är att patienten enbart skall visats där under det akuta skedet. Men så ser verkligheten inte ut. Vissa (jag bla) vistades där i upp till ett år utan någon behandling förutom cocktails av alla tänkbara mediciner. Intensiv Dbt i slutenvård tex?

Gunnar Moustgaard: Vårt mål är att i första hand att behandla i öppenvård. Tiden i heldygnsvården ska i första hand begränsas till akuta tillstånd. Vi erbjuder DBT i öppenvård men den som är i heldygnsvården ska även fortsätta den behandlingen.

 

Ewa: Finns det någon fungerande öppenvård I Malmö?

Sven-Erik Andersson: Ja det gör det. Vi har under senare år breddat och utökat behandlingsutbudet inom öppenvården.

 

Jordviva : Kommunen betalar behandlingshem om det finns missbruk med i bilden... Psykiatrisk behandling är väl regionens ansvar... Inte kommunens ?

Sven-Erik Andersson: Kommunen ansvarar för insatser som rör boende och sysselsättning. Det är inte begränsat endast till missbruk.

 

Nicole: Varför drar ni ner platserna när självmordrstatistiken ökar och öppenvården inte fungerar som den ska?

Gunnar Moustgaard: Vårt mål är att erbjuda god och säker öppenvårdsbehandling. Vi är övertygade om att detta kan minska behovet av heldygnsvård men vi behöver så klart följa situationen i heldygnsvården och säkerställa att vi har tillräckligt många platser.

 

Adam: Nämn KONKRETA åtgärder som kan vända den nuvarande katastrofala situationen! Vi har vittnesmål från patienter, anhöriga, personal, fack och journalister på hur dåligt ställt det är = ställt utom rimliga tvivel. Vad göra? Inget luddigt standardsvar - skriv vad som faktiskt behöver ske!

Gunnar Moustgaard: Vi är medvetna om att det finns problem som vi behöver hantera. Till största delen har vi dock en god vård och behandling. Vi har ett flertal konkreta åtgärder som ska förbättra patientsäkerhet, vård och behandling i Malmö. Vi har gjort en riskanalys som har resulterat i ett omfattande åtgärdsprogram. Implementeringen pågår nu.

 

Mari Olsson: Hjälps ni åt med slutenvården i skåne? Tex om det är fullt i malmö

Sven-Erik Andersson:
Vi har en vårdplatsöversikt och samordnar vården hela tiden. Men i första hand följer vi närhetsprincipen och vårdar patienterna så nära hemmet som möjligt.

 

Ingegerd: Hur ser ni på en platsbrist, som blivit så akut att man tvingas skriva ut inneliggande patienter mitt i natten (enligt artikel i sydsvenskan)?

Gunnar Moustgaard:
Det är olyckligt att vi behöver ge patienter nattetid för att ge utrymme till annan patient. Vi måste dock ständigt se till att den patient sombehöver vårdplatsenn bäst får den. Den som går på permission får så klart plats när hen återkommer, om det finns ett vårdbehov. Vårt mål är på sikt att minska behovet av heldygnsvård genom utökad och förbättrad öppenvård.

 

Pragmatikern: De utvärderingar som gjorts av verksamheten, var redovisas dessa? Och vem har gjort dessa utvärderingar? Dvs har ni utvärderat er egen verksamhet eller använt extern utvärdering? Ett verktyg ni bör börja använda är brukarstyrd brukarrevision, en utvärdering som görs av personer som varit patienter

Sven-Erik Andersson:
Lokalt Forum i Malmö, som är en övergriande organisation för patient- och anhörig-föreningar har gjort en enkät bland brukare inom psykiatrin och inom kommunen. Detta kan ses som ett första steg i en brukarstyrd revision. Vi planerar för att genomföra brukarstyrd revision av verksamheten.

 

ewa: Har all personal utbildning i psykiatrisk vård? Hur många helt outbildade? Anser ni att utbildning i psykiatrusk vård är viktigt?

Gunnar Moustgaard: Våra medarbetare är välutbildade. Målet är att så många som möjligt har specialistutbildning i psykiatri. Psykiatri är en svår och komplicerad specialitet som kräver välutbildade medarbetare för ett gott resultat.

 

Anna: Vem granskar er verksamhet och sker det kontinuerligt eller bara om det skett någon incident som tex lex Maria anmäls? Är granskningarna offentliga handlingar?

Gunnar Moustgaard:
Alla medarbetare registrerar avvikelser (negativa händelser) i vårt avvikelsesystem. Personalen inom psykiatrin är duktiga på att rapportera avvikelser. Händelserna utreds så att vi kan vidta åtgärder för att minska risken för att samma händelse ska upprepas. Vid allvarliga händelser gör vi en så kallad händelseanalys som patienter och närstående erbjuds att delta i. Patientsäkerhetsfrågor är avgörande för att vi ska kunna ge en god och säker vård. Om vi bedömer att det finns en allvarlig vårdskada så anmäls Lex Maria-anmäls den till IVO. IVO:s handlingar är offentliga.

 

Nyfiken: Hur bemöter ni den kritik som framförts i Sydsvenskans artiklar? Jag tänker bl a på den kultur som beskrivs råda inom psykiatrisk slutenvård och att den skulle vara sanktionerad av cheferna.

Sven-Erik Andersson:
Vi beklagar om patienter har upplevt dåligt bemötande. Vi arbetar ständigt med att utbilda personal i bemötandefrågor. Men vi känner inte igen bilden att chefer skulle sanktionera ett dåligt bemötande.

 

Nyfiken: Refererar till Adams fråga och ditt svar: Gunnar Moustgaard, kan du nämna några exempel på åtgärder som ska/håller på att implementeras?

Gunnar Moustgaard:
Vi utbildar alla medarbetare i att bedöma risk för självmord. Vi har rutiner för att bedömning ska göras regelbundet och alltid inför permission. Just nu pågår ett arbete för en förbättrad följsamhet till rutinerna. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra bemötande av våra patienter och deras närstående. På alla enheter finns etikombud och bemötandeutbildning genomförs för alla medarbetare.

 

Olof Petersson, anhörig: Är det skillnad på permisioner om man har LPT jämfört med HSL?

Gunnar Moustgaard: Vid psykiatrisk tvångsvård (LPT) beslutar ansvarig läkare om permission i samråd med patienten. Om patienten är frivilligt intagen (HSL) har patienten rätt att själv bestämma över permission och utskrivning. Det är viktigt med samförstånd och vi försöker att vägleda patienten så att vården blir så meningsfull som möjligt.

 

Nicole: Men om öppenvården fungerar som den ska, varför åker så många in och ut inom slutenvården?

Gunnar Moustgaard: Vissa patienters sjukdomstillstånd växlar på ett sätt så att behovet av heldygnsvård återkommer. Vår målsättning är att öppenvården ska fungera så bra att behovet av heldygnsvården blir så litet som möjligt.

 

Ingegerd: På vilket sätt kan öppenvård minska behovet av slutenvård? Öppenvården är öppen kontorstid (kanske kvällstid om det vill sig väl). Det psykiatriska illamåendet pågår dock dygnet runt inkl. helger.

Gunnar Moustgaard: Välfungerande öppenvårdskontakt i den omfattning patienten har behov av gör att de flesta patienter klarar sig utan vårdkontakt nattetid. Vi har dagsjukvård och mobila team som täcker upp det mesta av dygnet. Men det finns så klart patienter som behöver heldygnsvård.

 

Orolig syster: Varför får man LPT?

Gunnar Moustgaard:
Det finns tre förutsättningar för att ge psykiatrisk tvångsvård (LPT). Patienten ska ha ett alllvarligt psykiskt sjukdomstillstånd, ett absolut behov av inneliggande vård och motsätter sig frivillig vård.

 

Kvlrsjl: Blir man placerad på beroendecentrum eller slutenvård pga platsbrist på vanliga avdelningen? Har blivit erbjuden plats på psyk men känner att jag inte fixar att vara på ovannämnda.

Sven-Erik Andersson:
I verksamhetsområde Malmö finns 132 vårdplatser. Dessa platser omfattar även Beroendecentrum.Vi försöker att placera rätt patient på rätt plats. Det innebär att patienter med beroende vårdas på Beroendecentrum i första hand. Det kan förekomma att man placerar patienter med annan diagnos där tillfälligt.

 

Amb.ssk: Som ambulanssjuksköterska möter jag ofta patienter som mår dåligt och upplever tillgängligheten i psykiatrin som bristfällig, särskilt öppenvården. Ofta kommer dessa uppdrag nattetid då öppenvården har stängt och hänvisning till en överfull psykakut är det enda vi kan erbjuda. Hur ser ni på det?

Gunnar Moustgaard:
Vi arbetar hela tiden på att förbättra tillgängligheten till öppenvård, dagsjukvård och mobila team. Oftast är väntetiden kort. Nattetid finns möjlighet till råd och stöd via 1177 och våra akutmottagningar, via telefon eller besök. Det är viktigt att planera tillsammans med kommunen så att de patienter du tänker på kan få stöd den vägen nattetid. Nattetid är väntetiden på vår akutmottagning kort.

 

Emma : Vilken juridisk utbildning ger ni personalen och framförallt de läkare som har befogenhet att fatta beslut enligt LPT? Känns som det händer tämligen ofta att besluten som görs saknar lagligt stöd.

Gunnar Moustgaard: Specialistläkarei psykiatri kan få delegation från chefsöverläkaren att ta beslut om tvångsvård. Vi har kontinuerlig utbildning i tvångsvårdslagstiftningen. Tyvärr har det hänt att det har blivit fel, detta är dock sällsynt.

 

carin: åke andrén-sandberg kritiserar i läkartidningen avvikelserapportering som kontrollsystem. kan ni hålla med om metodens bristfällighet? att "alla" rapporterar avvikelser stämmer helt enkelt inte. jag har själv blivit uppmanad av närmaste chef att i vissa fall undlåta rapportering.

Sven-Erik Andersson:
Vi har under de senaste åren i samband med våra patientsäkerhetsronder uppmanat medarbetare att rapportera avvikelser. Vi har också sett en ökning av dessa. Det är viktigt att brister och avvikekser rapporteras in så att vi kan åtgärda dessa. Vi ser det inte som ett kontrollsystem, utan som en möjlighet att förbättra verksamheten.

 

Lena Eriksson: Är det möjligt att återinföra observationsplatserna på akuten , som togs bort för nga år sedan?

Sven-Erik Andersson: Möjligheten finns att återinföra dem. Men det finns för- och nackdelar med platserna. Vi tog bort dem efter en grundlig analys. Bland annat framkom att läkarkontinuiteten var ytterst bristfällig.

Gå till toppen