Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Svårt när solidariteten ställs mot lagen

EU-migranternas bosättningar lämnar samhället handfallet. Sydsvenskan pratar med Joakim Månsson Bengtsson, engagerad i Hjälp tiggare i Lund som menar att solidariteten måste gå först. Tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem ser en flathet från samhällets sida.

– Det finns en kluvenhet mellan det juridiska och det moraliska, där människor i ansvarsposition i stat eller kommun är livrädda för att hamna i en situation där de blir utsedda som yxhållare mot svaga individer. Det är precis där skon klämmer. Men jag tror det är farligt att göra avsteg från den rättsliga huvudprincipen för att man har med svaga individer att göra. Man måste hålla fast vid de demokratiska spelregler som gäller i ett samhälle oavsett vem som inkräktar på dem. Sedan gäller det bara att utöva makten med omdöme, säger Sven-Erik Alhem.
Kommunens löfte om mark till EU-migranter är lovvärt, menar Sven-Erik Alhem, men han gillar inte logiken i att den som tagit sig rätt också ska få rätt.
– Man ska inte försätta sig i en situation där man ska tillhandahålla annan mark innan man kan se till att normregelverket gäller. Det är så klart ett humant inslag att man tänker i de banorna och det är positivt om man kan göra det, men det får aldrig bli en förutsättning för att upprätthålla normerna.
När det gäller p-böter som aldrig betalas så kan det hota rättsmedvetandet, enligt Sven-Erik Alhem.
– Likabehandlingsprincipen blir åsidosatt.
Han ser ett sluttande plan om utvecklingen fortsätter.
– Ger man lillfingret och släpper på normerna så blir det en spridningseffekt som lockar fler att göra samma sak. Då blir det svårare att åtgärda än om man agerar med lagliga medel från början.
Sven-Erik Alhem talar om en låt-gå-mentalitet.
– Det är självklart att om ett ungdomsgäng eller en scoutrörelse skulle få för sig att ockupera mark så skulle man inte ha tillåtit det, men det gör man med EU-migranter för att det är så känsligt. Det är så otäckt att tillämpa regelverket att man inte gör det.
Han påpekar att EU-migranterna inte hör till kategorin som vill bråka med myndigheterna.
– De vill bara leva under mer drägliga förhållanden.
Men det ursäktar inte avsteg från lagen, menar han.
– Det får inte bli så att det lönar sig att ta sig till Sverige och ta sig själv rätt och att myndigheterna inte vågar ingripa. Man måste tillämpa lagen. Här hyr ju kommunen ut mark till ett företag som ska använda det som parkeringsplats men inte kan använda det. Det blir ju konstigt att företaget betalar för något som andra drar nytta av, säger Sven-Erik Alhem.
Joakim Månsson Bengtsson har en helt annan syn på frågan om EU-migranterna. Han tycker det är för enkelt att bara hänvisa till lagen.
– Det är en svår situation och för en paragrafryttare så kan det vara en svår utmaning. Men man måste se det i sitt sammanhang och vara lite pragmatisk. Problemet är att det inte finns en anvisad plats i kommunen där folk kan parkera sina bilar eller sätta upp sina tält, säger Joakim Månsson Bengtsson.
Han glädjer sig åt kommunalrådet Anders Almgrens (S) besked om planerna på en kommunal tomt till EU-migranterna.
– Det har vi opinionsbildat för länge. För det är den bästa lösningen när kommunen säger att: "Här får ni vara och vi kommer inte att jaga er längre." Jag hoppas de hittar något så fort som möjligt för allas bästa.
Men en bit mark räcker inte långt, menar han. Det kommer att krävas en långt större insats.
– Man måste tänka både säkerhet och sanitet annars fortsätter klagomålen skena. Människor måste kunna tillgodose sina basbehov även om de flyr från fattigdom och inte kan anses som flyktingar. En viss säkerhet måste också finnas. Det föreligger hot mot utsatta EU-medborgare. Flera av dem som vi kommit i kontakt med vittnar om att klimatet blivit hårdare.
Joakim Månsson Bengtsson menar att parkeringsplatserna vid Åkerlund & Rausings väg räcker till för både bosättning och personalparkering.
– Båda parkeringsplatserna brukar inte vara fulla. Hela utrymmet används inte så jag tycker att företaget klagar lite i onödan.
Ska solidariteten gå före lagen?
– I vissa fall så tänker jag att man måste se det i sitt sammanhang. Man kan välja att avhysa eller ha ett alternativ att anvisa till före avhysning.
Är erbjudandet av kommunal mark inte fel signal till den som tagit sig rätt?
– Med det resonemanget skulle man nästan kunna argumentera för en lösdriverilag, där det inte är tillåtet att vara uteliggare eftersom man befinner sig på kommunal eller privat mark. Det finns inget som rättfärdigar att sätta de som redan är utsatta i en ännu mer utsatt position. Det är här som solidariteten måste komma in, säger Joakim Månsson Bengtsson.
Av samma anledning tycker han att EU-migranter bör slippa p-böter och vräkning.
– Det handlar om fattiga medmänniskor som inte har något val, det är den realiteten vi måste inse. Annars bötfäller kommunen fattiga som inte kan välja annat än att ta sig från stan eller bli berövade sitt enda skydd för natten. Detta är en diskriminerad och marginaliserad grupp som gör att det inte går att föra samma resonemang som om det varit någon annan.
Det finns länder som infört tiggeriförbud, men Joakim Månsson Bengtsson tror inte på det.
– Om Sverige gör som vissa andra länder och inför tiggeriförbud blir det en lösdriverilag och det vill vi inte ha. Fattigdomsproblemet kan vi inte lösa genom att fattiga inte får synas.
Borde EU-migranterna rentav hänvisas till Stortorget så att alla kan se?
– Ja, vi borde tacka för att det finns så modiga och starka personer som riskerar så mycket för att ta sig hit. Annars hade vi inte sett problemet över huvudtaget. Nu görs det ändå rätt mycket just för att de tagit sig hit. Vi får se fattigdomen i Europa och jag är tacksam att vi reagerar på den. Vi har fått en medmänsklig rörelse. Det är fina medmänniskor och jag har fått så många nya vänner. Man måste tänka att det kunde ha varit vi, säger Joakim Månsson Bengtsson.
Gå till toppen