Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Stressen försvann när minuterna slutade styra

När Landskrona kommun slutade detaljstyra hur mycket tid personalen fick tillbringa hemma hos de äldre fick det en rad positiva effekter. Bland annat på ekonomin.

När hon kommer hem till Kerstin Bergman på morgonen, så sitter Kerstin redan på balkongen. Kattungen Elsa smyger avvaktande under hennes fåtölj.
– Elsa mitt lilla lamm! Hon är så kelen, säger Kerstin Bergman.
Men Elsa har vassa små klor. När Hanna Dohlnér undersöker Kerstin Bergmans ben så hittar hon ett par rivsår.
– Ja, hon kommer igenom stödstrumporna ibland, säger Kerstin Bergman.
På morgonen får hon hjälp av hemvården att smörja benen och sätta på stödstrumpor. Medan Hanna Dohlnér står på knä och trär på strumporna, så småpratar de om kattlådan som Kerstin Bergman ska köpa och karnevalen hon ska gå på.
I tre år har Kerstin Bergman haft hemvård.
– De är väldigt duktiga! De behövs, och de gör en glad. Jag har fått många nya vänner, säger hon.
Men hon märkte att många i personalen var stressade. De skulle fylla i många uppgifter i sina telefoner.
– De sa att det var bara för att cheferna skulle hålla koll på dem, säger Kerstin Bergman.
Tidigare gjorde Landskrona som många svenska kommuner, och använde ett detaljerat tidsstyrningssystem för hemvården. Det var i förväg bestämt hur många minuter varje arbetsmoment fick ta. 93 olika moment var definierade och tidsbestämda. Om hemtjänstpersonalen sedan inte använde exakt på minuten så lång tid som var bestämt, så var de tvungna att redovisa avvikelsen och orsaken till den.
Men förra året skrotades tidsstyrningssystemet.
– Det är väldigt stor skillnad och jag tycker att det är bättre nu. Du gör vad du ska i lugn och ro. Ena gången kanske det tar tio minuter, andra gången tjugo minuter. Du hinner göra det du ska göra utan att behöva tänka på klockan, säger Hanna Dohlnér.
Hennes chef Helena Karlsson var handläggare i det gamla systemet. Många möten gick åt att dividera om enskilda minuter, eftersom ersättningen till utförarna - kommunens hemvård och privata hemtjänstföretag - gavs per minut.
– Varje gång tiden inte stämde överens med den tid som var beviljad, så drogs det igång en administrativ koloss. Det tog mycket tid och pengar att hålla på på det viset, säger Helena Karlsson.
Idag är de tidsstyrda momenten ersatta med sex vårdnivåer. De beskriver vilka saker den äldre ska få hjälp med, men inte exakt hur lång tid det får ta vid varje enskilt tillfälle. Personalen slipper därmed mycket av dokumentationen.
Men även om tidsstyrningssystemet inte längre bestämmer personalens arbetstid, så används det fortfarande för att följa upp arbetet.
– Det är grunden för att se hur mycket hjälp som ges och hur mycket brukarna ska betala. Vi har väldigt god koll på hur verksamheten ser ut, det hade vi inte förut, säger Ing-Britt Magdesjö, uppdragschef på omsorgsförvaltningen.
Tre privata hemtjänstföretag har valt att lämna kommunen sedan det nya systemet infördes.
– De tyckte att det var osäkert med ersättningarna. Det här är ett gungor- och karusellsystem. Men de ville ha betalt per timme, som tidigare, säger Ing-Britt Magdesjö.
Tidsstyrningssystemet gav skenande kostnader. Idag är budgeten under kontroll. Det har rönt stort intresse bland andra kommuner. Landskrona har tagit emot studiebesök och ska hålla föredrag om sitt system, som är en udda fågel jämfört med hur hemtjänst normalt organiseras.
Att kombinera bra hjälp till den enskilde med bra kontroll på pengarna är en stor utmaning inom vård och omsorg.
– Att betala för rätt saker inom sjukvård är kanonsvårt. Hela Sverige brottas med detta. Då är det kul med kommuner som Landskrona, som prövar. Det leder förhoppningsvis till att det blir bättre i hela landet, säger Greger Bengtsson, ansvarig för äldrefrågor på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Olika system för ersättning

170 av Sveriges 290 kommuner har infört Lagen om valfrihetssystem, LOV.
En tredjedel av dem betalar till utförarna för den tid som beviljats vårdtagarna. Systemet ger dock ingen garanti för att arbetet faktiskt också utförs.
Därför har många kommuner upprättat kontrollsystem, där utförarna ersätts för den tid som faktiskt används hos vårdtagarna.
Landskrona och en handfull andra kommuner har andra slags ersättningssystem.
Gå till toppen