Kultur & Nöjen

Trakasserierna av judar är det största hotet i Malmö

I det fjärde, och sista avsnittet, besöker Danny Gordon synagogan i Malmö. Här var hans farfar, Israel Gordon, kantor.
Bild: SVT
Själv är Danny artist och en av programledarna i den serie om svensk-judisk historia som SVT börjar visa i kväll. När han lämnar synagogan glömmer han att ta av sig kippan. Från en bil som passerar på gatan ropar någon ”Free Palestine!”.
Synagogans ordförande Hugo Klein, som gör Gordon sällskap, verkar mest resignerad och säger: ”Varför skulle man gå med kippa i Malmö?” Hugo bär keps. Danny Gordon- tar av sig kippan och hukar sig fram längs hus-väggen. Så här måste man gå som jude i Malmö, säger han.
Det plötsliga inspelet från samtiden i en pedagogiskt anlagd tv-produktion om det förflutna blir en sorglig kommentar till Sydsvenskans uppmärksammande reportage om Shirley Tsubarah, en ung kvinna med judisk bakgrund som tröttnat på de antisemitiska trakasserierna i Malmö och flyttat till Israel (19/7). Många Malmöbor är just nu, med rätta, upprörda och rädda över de överallt exploderande handgranaterna. Men jag vill hävda att de glåpord, och mer eller mindre inlindade hot som gång på gång kastas efter Malmöbor med judisk bakgrund utgör en ännu större fara för hela staden och alla dess invånare.
Hur ska ett samhälle som inte kan garantera trygghet och rörelsefrihet för en liten promille-minoritet kunna skydda sina andra betydligt större, och betydligt mer lätt-identifierade minoriteter, om de politiska vindarna börjar blåsa ännu snålare än nu? Hur ska en stad så dynamiskt sammansatt som Malmö kunna hållas samman om det blir legitimt att flytta hem varje tänkbar internationell konflikt till den egna gatan för att sedan projicera den på andra malmöbor?
”Aarons nya land” är annars en serie som snarare än att lyfta fram samtida hot letar efter framtida möjligheter i det förflutna. Programledarna – Danny Gordon, sångerskan Anne Kalmering och filmaren Eifra Santesson – låter oss möta en lång rad kända och okända judiska svenskar: Aaron Isaac som 1775 tilläts slå sig ner i Stockholm för att där verka som stensmidare och gravör, Emma Lamm som gifte sig med konstnären Anders Zorn och blev en ledande förkämpe för svensk hemslöjd, kulturskribenten och läkaren Salomon Schulman som bidrar med visdomsord på jiddisch, Hammarbyfanset Ingert Glasman som utan att Björn Söders namn nämns ger talmannen en behövlig lektion. Kan man vara både judinna och svensk? En så dum fråga. Man kan också vara både judinna och ”söderböna”.
”Aarons nya land” visar övertygande att det aldrig varit fråga om antingen eller utan alltid om både och och att det ena alltid låter sig omskapas av det andra så att man snart inte kan säga var gränserna går. Det är där de framtida möjligheterna ligger, tycks programmen vilja lära oss: I ett avslappnat förhållande till identiteter, i insikten att man inte behöver vara antingen det ena eller det andra och att man inte heller behöver bekymra sig över att alla andra också är fria att vara många olika saker samtidigt.
”Aarons nya land” börjar visas på SVT1 kl 22 i kväll.
Gå till toppen