Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Dålig luft orsakade att 600 000 européer dog i förtid."

Istället för att predika för andra borde europeiska beslutsfattare fokusera på att lösa sina egna problem med luftföroreningar.
Det skriver Asit K Biswas, gästprofessor vid Lee Kuan Yew School of Public Policy i Singapore, och Julian Kirchherr, doktorand vid School of Geography and the Environment vid universitetet i Oxford.

Beslutsfattare från Europa tycker om att föreläsa för resten av världen om luftföroreningar. Asiatiska länder, och då särskilt Kina, brukar vara ett favoritmål för deras kritik.
Ibland verkar det som att ingen internationell miljökonferens är komplett om inte några europeiska beslutsfattare tar tillfället i akt och presenterar sina föredömliga metoder, som resten av världen bör ta efter.
Men Europa borde överväga att lyssna mer och prata mindre när det handlar om luftföroreningar.
Luftföroreningar är ett växande problem i Europa. Världshälsoorganisationen WHO har klassat den dåliga luften som kontinentens enskilt största miljöhot mot befolkningens hälsa och beräknaratt 90 procent av Europas invånare utsätts för utomhusluft med föreningar som överskrider WHO:s gränsvärden.
Under 2010 orsakade dålig luft utomhus och inomhus att 600 000 européer dog i förtid. Kostnaden motsvarar nio procent av EU-ländernas samlade BNP.
London och Paris är särskilt drabbade av svåra luftproblem. Halten kvävedioxid i luften är i vissa delar av London två, tre gånger mer än de rekommenderade värdena. I Storbritannien dör 29 000 människor om året på grund av dålig luft. Bara rökning förorsakar fler dödsfall. Mycket pekar på att situationen i Paris är än värre. När det i mars stod klart att luftkvaliteten var sämre än i Shanghai infördes inskränkningar i privatbilismen och gratis kollektivtrafik.
Sorgligt nog verkar europeiska beslutsfattare inte anta den utmaning som luftföroreningarna innebär.
Storbritanniens finansminister George Osborne har argumenterat mot att landet ska ta täten i kampen mot klimatförändringen. ”Vi ska inte rädda planeten genom att stänga våra stålverk, våra aluminiumsmältverk och papperstillverkare”, deklarerade han 2011.
George Osborne är inte ensam om sin inställning, europeiska politiker hävdar att ökat miljöskydd skadar den redan vacklande ekonomin i EU-länderna.
EU:s förslag på nya gränsvärden för giftiga utsläpp från kolgruvor är mindre strikta än i Kina, rapporterar Greenpeace. Trots det har europeiska politiker argumenterat för att ytterligare vattna ur förslagen. Ungern vill skrota begränsningarna helt.
Luftföroreningarna i Asien är också mycket bekymmersamma. Här finns nio av världens mest förorenade länder enligt ”Air Quality Index” från Yale universitetet. New Delhi är den mest förorenade staden i världen, där har gränsvärdena överskridits sextiofallt. Utländska företag betalar sina anställda i Peking en ”bonus för att uthärda” på upp till 30 procent av lönen.
Men beslutsfattare i asiatiska länder har erkänt att det finns problem och har börjat åtgärda dem. Kina till exempel, har deklarerat ”krig mot föroreningar” och Peking har en budget på motsvarande 121 miljarder US-dollar för att bekämpa luftföroreningar fram till 2017.
Kinas viktigaste åtgärder är förbättrad kollektivtrafik, grön handel och en ny energimix. Regeringen har beslutat att bygga busshållplatser med 500 meters mellanrum i stadskärnor, sänka tullen till fem procent eller mindre på 54 listade miljövänliga varor och avveckla många gamla och ineffektiva kolkraftverk. Andelen fossilfria bränslen i energiproduktionen förväntas öka till 20 procent fram till 2030. Med största sannolikhet kommer allt detta att genomföras med största noggrannhet eftersom det har stöd från landets högsta politiska ledning.
De indiska delstaterna Gujarat, Maharashtra och Tamil Nadu har beslutat att införa världens första system med handel av utsläppsrätter för partiklar som förorenar luften. Högsta domstolen i Indien har till och med föreslagit en extra avgift för privata dieseldrivna fordon i New Delhi.
Även andra asiatiska länder agerar för att förbättra luftkvaliteten. Vietnam planerar att bygga spårbunden stadstrafik på åtta platser under de kommande åren. I Bangkok, som har jobbat mot luftföroreningar sedan 1990-talet, har 400 000 träd planterats. Japan erbjuder subventioner för vätgasdrivna bilar och bygger områden enbart för fotgängare.
Europa, som en av världens rikaste regioner, borde vara i framkant när det gäller att uppmuntra en hållbar utveckling. Och istället för att predika för andra borde europeiska beslutsfattare fokusera på att lösa sina egna problem med luftföroreningar.
Asit K Biswas
Julian Kirchherr
Översättning: Maria Elisson
Project Syndicate

SKRIBENTER

Asit K Biswas är gästprofessor vid Lee Kuan Yew School of Public Policy i Singapore och en av grundarna till Third World center for Water Mangement.
Julian Kirchherr är doktorand vid School of Geography and the Environment vid universitetet i Oxford.
Gå till toppen