Frågan om att använda kommunal mark som boplats åt EU-migranter har varit omstridd. Som Sydsvenskan tidigare berättat kan en annan lösning vara på gång – fler platser på härbärgena.
– Det här känns lite som en desperat åtgärd. Oavsett om det är under tak eller utomhus kommer det att krävas ett tillfälligt bygglov, och det är inte oproblematiskt, säger oppositionsråd Christer Wallin (M).

Han säger att han inte har fått informationen direkt.
– Meningen är väl att vi ska få ett färdigt förslag som vi måste säga ja till, så jag är skeptisk eftersom jag inte har några detaljer, säger han.

Även om han tycker att härbärgen är bättre än en boplats på kommunal mark är han rädd att egna idéer leder till att varje kommun skapar sitt eget system.

Sverigedemokraten Ted Ekeroth är negativ till idén om fler platser på härbärgena.
– Ju fler härbärgen man bygger, desto fler tiggare kommer hit. När härbärgena är fulla kommer de att bygga sina läger ändå, säger han.

Folkpartiets kommunalråd Philip Sandberg säger att hans parti är positiva till stöd för tillfälliga och akuta lösningar.
– Det innefattar exempelvis hemresor eller stöd till ideella organisationer, och drift av tillfälliga härbärgen via organisationerna, säger han.

Folkpartiet kommer dock inte att föreslå ett högre anslag än de 700 000 kronorna per år, enligt Philip Sandberg. De är också fortsatt negativa till olika permanenta och långvariga insatser, som att upplåta en kommunal tomt.

Martin Valfridsson är nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare, vilket inkluderar EU-migranter. Han säger att modellen där kommunen har härbärgesplatser i samarbete med en frivilligorganisation är ganska vanlig.

Är den här idén bättre än att upplåta kommunal mark?
– Ja, jag är tveksam till att upplåta kommunal mark. Det kan bli en form av boende som har en helt annan nivå än vad vi är vana vid i Sverige.

Även om Valfridsson är mer positiv till härbärgesmodellen säger han att det är viktigt att den inte blir permanent.
– Det allmänna kan inte erbjuda permanentboende gratis till någon. Det handlar om att folk inte ska fara så illa att de riskerar hälsan. Men jag tror att det är viktigt att ha ett tänk inför vintern, så att vi undviker just det, säger Martin Valfridsson.

Enligt socialförvaltningens handlingsplan är målet att kunna ha mellan 40 och 50 sovplatser på härbärgena i Lunds kommun, inklusive de platser som redan finns på härbärget på Smålands nation.

I dag finns det 21 platser på det härbärget. De 700 000 kronor per år som anslagits av kommunfullmäktige bedöms som tillräckliga för att genomföra idén.
– Tanken är en säng att sova inomhus i på natten, i en lokal av härbärgesmodell. Precis som på härbärget som föreningen Hjälp tiggare i Lund driver, säger Annika Pettersson, socialdirektör i Lunds kommun.
– Att kommunen skulle gå in med mer medel i dag finns det inga signaler om, fortsätter hon.

Det handlar inte om ett varaktigt stöd med kommunala personalresurser eftersom gruppen inte har rätt till varaktigt bistånd. I stället är tanken att frivilligsektorn arbetar med frågan, med bidrag från kommunen, enligt Annika Pettersson.