Vellinge

Stränderna på Näset är bredare än någonsin

Näset växer. Aldrig har det varit så stort till ytan som nu, konstaterar geologen Bertil Ringberg. Han är kritisk mot mediernas "domedagsprofetior" om en halvö som dränks i havet.

Falsterbonäset växer västerut, berättar geologen Bertil Ringberg. Med norrgående strömmar kommer sanden som får stranden att bli allt bredare.Bild: Lars Brundin
Bertil Ringberg står på stranden i Skanör. Han betraktar dyner som är tio meter höga men ändå inte äldre än badgästerna.
– De där klitterna började bildas på 1970-talet, säger Ringberg som är pensionerad professor i kvartärgeologi och inledde sin forskarbana med att kartlägga jordarterna i sydvästra Skåne.
Den mest dramatiska utvecklingen pågår dock i vattenbrynet.
Norr om den punkt där Bertil Ringberg står är stranden ungefär tjugo meter bred. Söderut är är det drygt femtio meter mellan klitterna och vattnet.
Den breda stranden avancerar norrut hela tiden: trehundra meter enbart under den gångna vintern. Bara på den här platsen har Falsterbohalvön alltså vuxit med niotusen kvadratmeter sedan i höstas och likadant är det på andra håll: Vid Måkläppen som inte längre är en ö utan en del av halvön. På andra sidan hamnen, där Badreveln växer stadigt mot norr.
Ett hundratal meter ut i havet skymtar ett långsträckt grund som om ett antal år har vuxit till ännu en sandrevel och till slut är torrt nog för framtida badgäster.
Vad är det som händer?
– Falsterbonäset växer, svarar Bertil Ringberg.
Sedan när då?
– Sedan ungefär fyratusen år. Men alldeles särskilt väldokumenterat sedan 1960.
Ringberg plockar fram en karta, som han har fått av filmaren Mikael Kristersson, som i sin tur ärvde den av sin far Ove.
Varje år från 1960 till 2008 noterade Ove Kristersson strandlinjen runt Skanör och Falsterbo. Tack vare hans mätningar vet vi nu hur fort och mycket halvön växer, berättar Ringberg.
– De laguner, Flommen, som finns innanför dynerna har nu till stora delar torkat till kärr. Och med strandens nuvarande tillväxt kommer Flommens enda till- och avlopp mot havet, den så kallade Slusan, att vara tilltäppt om fem år.
Varför händer allt detta?
Till svar böjer sig geologen ner och plockar upp en näve fin sand.
– Den här sanden består till 95 procent av kvarts. Det är helt enkelt svenskt urberg som under årmiljonernas lopp har vittrat, sköljts ut i Östersjön, drivit söderut längs kusten med havsströmmarna, runt sydkusten, för att slutligen nå Skånes sydvästra spets.
Det var denna drivande sand som för ungefär fyratusen år sedan började bygga upp Falsterbohalvön, en process som fortfarande pågår.
Denna tillväxt är något som medierna alltid förtiger när de skriver sina domedagsprofetior om Näsets framtid, säger Bertil Ringberg och ger Sydsvenskans utsända en giftig blick.
Vi tar en snabb titt i tidningsarkivet. "Vattnet dränker Falsterbonäset", berättar en rubrik. "Havsytan kan höjas med 20 meter", larmar en annan.
Enligt satellitmätningar har havsytan under de senaste tjugo åren stigit med strax under tre millimeter om året.
– Det blir trettio centimeter på hundra år, säger Bertil Ringberg och betraktar menande den tio meter höga sanddynen som inte fanns här 1970.
Men de återkommande översvämningarna då? Självklart ställer de till problem, säger geologen. Men de är tillfälliga, kan stoppas med vallar och har varit sig lika ganska länge.
– Redan Carl von Linné beskrev det översvämmade Falsterbonäset på sin Skånska resa 1749.
Gå till toppen