Egentligen undrar jag om Stadshallen och Konsthallen är både heliga kor och Kejsarens nya kläder.

Inklämd mellan vackra hus ligger schabraket Konsthallen. Alldeles utmärkt inuti, men hänsynslöst skapad gentemot omgivning. Ful arkitektur i fult material. Ett minnesmärke från en tid, när centrum skulle förnyas slätstruket. Vacker port, dock.

Jag vet inte vad att göra åt den. Kritiserar man, ska man också komma med förslag. En tid tyckte jag att man kunde kalka den vit, kanske slamma den och måla i en färg, som får de vackra grannarna att framträda. Som det nu är, bryter teglet mot de gamla husen omkring än mer, med sin ohämmade tristess.

Stadshallen är mer levande för mig. Men de stora skyltfönstren förtar livet för övrigt. Förstår att affärer behöver betala för dess existens.

Föreslår dock en något livligare färgsättning tillsammans med rådhuset bredvid.