Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Mångfald. Utan plats för individen.

Den som gillar amerikanska actionfilmer vet vad ett SWAT-team är – en specialtränad, till tänderna beväpnad polisiär insatsstyrka som används vid ingripanden mot särskilt farliga brottslingar.
Sveriges Television har numera sitt eget "SWAT-team" som kan kallas in vid frågor som rör mångfald, allt enligt SVT:s interntidningVi på tv.
Beteckningen sänder märkliga signaler.
Något av det första Hanna Stjärne gjorde som nytillträdd vd för SVT var att dra igång arbetet med en ny mångfaldsplan, "Sverigespegling och likabehandling". Denna är nu klar och godkänd av företagets ledning.
Det som enligt planen ska speglas är "ålder, kön, könsidentitet eller annat uttryck, etnicitet, religion eller andra övertygelser, sexuell orientering, funktionsnedsättning och behov av tillgänglighet". Hänsyn ska även tas till "sociala och regionala aspekter". Denna mångfald ska finnas både framför och bakom kameran.
Det är ingen liten beställning.
Tidigare försök att öka mångfalden på företaget har inte varit framgångsrika. Trots flera års ansträngningar har minoritetsgruppernas representation inte ökat.
En undersökning företaget gjort visar att personalen är långt mer ”svensk” – Vi på tv:s ordval och citationstecken – än befolkningen i övrigt. Medan var fjärde invånare i Sverige har utländsk bakgrund gäller det bara en av tio på SVT.
Annat är besvärligare att kartlägga, som sexuell läggning och trosuppfattning. Även om SVT kanske vill är det med tanke på den personliga integriteten svårt att "mäta allt", konstaterar Helène Sahlin, HR-direktör på SVT, i Vi på tv.
Till SVT:s mångfaldsnormativa SWAT-team har knutits en konsult, Behrang Miri, även "nationell samordnare för social mobilisering" på studieförbundet ABF.
Miri tror på kvotering och positiv särbehandling. Hans recept är att låta "underrepresenterade grupper finnas med på alla plan inom organisationen och i rekryteringsprocessen", enligt Vi på tv. Det ska arbetas utifrån "intersektionella och normkritiska" synsätt.
Har SVT funderat över hur många licensbetalare som känner igen sig i detta kollektivistiska, identitetspolitiska vänsterperspektiv?
Och vilken grad av mångfald i synen på mångfald ger det utrymme för? Speglar det inte snarare världsbilden i en begränsad och till sitt tänkande homogen krets?
Skillnader i yttre attribut garanterar inte mångfald i fråga om insikter, åsikter och kompetens. Vilket ju måste vara det viktiga.
I SVT:s mångfaldsjakt får individen stå tillbaka för gruppen. Det är också vad som kännetecknar identitetspolitiken. Istället för enskild och unik ses människan som representant för andra med liknande yttre, för andra från samma grupp. Åsikter är giltiga alternativt ogiltiga beroende på grupptillhörighet och sammanhang. Det allmänmänskliga underordnas. Var och en är begränsad till sina egna erfarenheter, till sin egen grupp och dess plats i en föreställd hierarki. Att det genom empati och fantasi går att förstå andra avfärdas.
Andra sidan av det identitetspolitiska representativitetsmyntet brukar vara att åsikter och yttringar sorteras bort därför att de av olika skäl ses som stötande för grupper av människor beroende på kön, etnicitet, sexuell läggning, religiös övertygelse med mera.
Och snart har glaset gått i tusen bitar och var och en får leta efter en egen skärva att spegla sig i.
Gå till toppen