Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Närståendes känslor och intressen trängs undan

På Nämndemansgårdens anhörigcenter får partner, barn och andra närstående hjälp att förstå vad som händer med den som lever nära en beroendesjuk människa. Den egna identiteten utplånas lätt, förklarar terapeuten Torbjörn Johannesson.

”Nu mår du väl bra, när frun din har gått i behandling och slutat dricka?”
Under 1980- och 1990-talet var synen på anhöriga just denna: Om bara alkoholisten håller sig nykter och får behandling kommer de anhöriga att må bra per automatik.
Torbjörn Johannesson är alkohol-, drog- och familjeterapeut på Nämndemansgårdens anhörigcenter i Stehag. Hit kommer fem-tio anhöriga varje vecka, året om.Bild: Ingemar D Kristiansen
– Det kunde inte vara mera fel. Vi har ofta människor här, vars beroendepersoner varit döda eller nyktra i många år. De mår fortfarande dåligt.
Det berättar Torbjörn Johannesson, alkohol-, drog- och familjeterapeut på Nämndemansgårdens anhörigcenter i Stehag.
Centret är det största i sitt slag i Sverige. Mellan fem till tio anhöriga kommer till gården varje vecka, året om.
Läs också Hela hans liv har präglats av faderns alkoholism.
Efter att ha jobbat med anhöriga till alkohol- och drogberoende sedan början av 1990-talet är Torbjörn Johannesson säker på en sak: Det är aldrig försent att som anhörig söka hjälp.
– Varenda människas upplevelser och bakgrundshistoria är unik, men mönstren som anhöriga till beroendesjuka fastnar i och vilka konsekvenser det ger i deras liv är lika. Även om en vecka här inte räcker för att känna sig som en hel människa igen går de flesta härifrån med ett hopp om att livet på något plan kan bli bättre.
De flesta anhöriga har gjort allt i sin makt för att få sin fru, man, mamma eller pappa att sluta dricka — men ingenting har hjälpt.
Varför mår anhöriga inte bättre när den beroendesjuke börjat i behandling och slutat dricka?
– De flesta anhöriga, partner eller barn som vuxit upp hemma med en alkoholiserad mamma eller pappa, har levt med alkoholisten under en stor del av sitt liv. Det betyder att de har vuxit upp i ett ständigt känslomässigt kaos, berättar Torbjörn Johannesson.
– De flesta anhöriga har gjort allt i sin makt för att få sin fru, man, mamma eller pappa att sluta dricka — men ingenting har hjälpt. Den insikten knäcker många, särskilt barn.
Torbjörn Johannesson, alkohol-, drog- och familjeterapeut.Bild: Ingemar D Kristiansen
Detta är en stor anledning till att många anhöriga kan ha svårt med tillit i övriga relationer.
– Jag har haftflera unga vuxna som på fullt allvar tyckt att de löst problemet med sin rädsla att bli svikna och övergivna genom att lova sig själva att aldrig inleda en kärleksrelation. Det är så sorgligt att man bara vill gråta.
Detta ständiga kontrollerande och anpassande till en annan person utplånar dig som person.
Har man levt länge med en beroendesjuk människa vet man många gånger inte längre vem man är, förklarar Torbjörn Johannesson. Vad mår jag bra av? Vilka intressen har jag? Vad har jag för åsikter i olika frågor?
– Allt är borta. Livet med en beroendesjuk går endast ut på att se till att försöka få denne på ett sådant humör att han eller hon inte dricker. Detta ständiga kontrollerande och anpassande till en annan person utplånar dig som person.
Personer som levt länge med en alkoholist har befunnit sig i ett känslomässigt kaos. Därför räcker det inte med att den anhörige slutar dricka för att de ska må bra, förklarar Torbjörn Johannesson.Bild: Ingemar D Kristiansen
Och det är just det här, att fokusera på den anhöriges känslor, lust, personlighet och viljor, som Torbjörn Johannesson och hans kollegor tar sikte på under anhörigveckorna på centret.
Flera av deltagarna har många gånger fått drastiska råd av vänner, som självklart bara vill väl, men som kan vara omöjliga för den anhörige att följa.
Att säga till en fru eller man att lämna sin partner, eller att en mamma eller pappa ska bryta kontakten med sin dotter eller son, det anser vi är råd som ingen kan ge en annan människa.
– Vi aktar oss noga för att ge några konkreta råd. Att säga till en fru eller man att lämna sin partner, eller att en mamma eller pappa ska bryta kontakten med sin dotter eller son, det anser vi är råd som ingen kan ge en annan människa.
Istället handlar det om att i samtal med den anhörige och övriga deltagare hitta lösningar eller verktyg som passar just den personen, där hon eller han befinner sig nu, förklarar Torbjörn Johannesson.
– Det kan vara att man lovar sig själv att aldrig mer ljuga om sin partners tillstånd när någon vän frågar. Eller att aldrig mer gå med på att sjukskriva partnern när han eller hon är för full för att gå till jobbet.
Den anhöriges känslor, lust, personlighet och viljor står i fokus för vården på anhörigcentret.Bild: Ingemar D Kristiansen
Det behöver inte vara något som handlar om relationen till den beroendesjuke.
– Att återuppta sin hobby kan vara ett viktigt steg. Eller ge sig själv ett löfte om att på allvar komma fram till vad man egentligen har för intressen och drömmar.
Läs också Viktigast att uttrycka oro och ta hand om sig själv.
Poängen i all anhörigvård, oavsett inriktning, handlar om två saker, förklarar Torbjörn Johannesson.
– Dels att förstå sammanhanget, varför du mår dåligt. Det som sker med en människa som lever nära en beroendesjuk är naturligt i den situationen, det vill säga: det är inget fel på dig, säger han.
– Dels att hitta dig själv igen för att sakta men säkert börja vänja dig av vid mönstret att du och ditt välmående är beroende av hur den beroendesjuke mår. Detta är kärnan.

Föreningar som erbjuder anhöriga stöd

För anhöriga till alkoholister cirkulerar ofta hela livet kring den beroendesjuke — det egna välmåendet kommer ofta i sista hand. Därför kan föreningar för anhöriga utgöra ett viktigt stöd.
Al-Anon familjegrupper är en systerförening till Anonyma Alkoholister. På mötena är det bara fokus på de anhörigas liv och upplevelser. Alkoholism ses som en familjesjukdom. Föreningen beskriver sig själv som ”en gemenskap av anhöriga och vänner till alkoholister, som delar sina erfarenheter med varandra för att lösa sina gemensamma problem".
Det kostar ingenting att vara medlem i Al-Anon och på hemsidan finns information om var i landet möten hålls. Medlemmar måste acceptera att allt som sägs på mötena är konfidentiellt och ingen får röja en medlems identitet.
För tonåringar, vars liv påverkas eller har påverkats av att leva nära en alkoholist, finns Alateen. Självhjälpsgruppens möten är gratis och anonymitet råder även i dessa grupper.
ACA — Adult Children of Alcoholics vänder sig till vuxna barn till alkoholister och andra dysfunktionella familjer.
Kommuner skyldiga ge närstående hjälp
Sedan 2009 är Sveriges kommuner skyldiga att ge stöd till personer med anhöriga som har missbruksproblem. Enligt Socialstyrelsens jämförande rapport från 2014 över missbruks- och beroendevården uppgav 70 procent av kommunerna att de har rutiner för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och barn.
I Helsingborgs kommun erbjuder Alkohol- och drogrådgivningen råd, stöd och/eller samtal till dig som är anhörig till en beroendesjuk och som har behov av stöd. Du har rätt att vara anonym, alla samtal sker under sekretess och är kostnadsfria.
Även Beroendemottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö erbjuder stöd till anhöriga.
Gå till toppen