Är surrogatmödraskap ett sätt att skaffa barn eller handel med kvinnokroppar? Forskaren Anna Arvidsson vill lugna ner det hetsiga debattklimatet i frågan.
Imorgon föreläser hon på Stadsbiblioteket.
Sedan drygt tre år tillbaka jobbar Anna Arvidsson på en doktorsavhandling om ett av vår tids mest kontroversiella ämnen. Hon intervjuar femton olika par som fått barn med hjälp av en utländsk surrogatmamma.
Sex av paren är heterosexuella och resterande nio par är manliga homosexuella.
– Många tycker väldigt mycket i den här frågan, men det finns lite forskning i ämnet, säger hon och förklarar att hon vill nyansera bilden av surrogatmödraskap.
Intervjuerna fokuserar på föräldrarnas upplevelse av själva processen, från att ta kontakt med kliniker i Indien eller USA, till att åka dit, hämta barnet och få hem det till Sverige.
Kostnaden för hela processen inklusive resor och boende är 500 000 kronor, varav surrogatmamman får 40 000-60 000 kronor.
– Det låter kanske lite, men för en indisk kvinna motsvarar det mellan fem och tio årslöner.
Hur ser paren på att en främmande kvinna föder deras barn?
– De ser det som att de köper en tjänst. Eftersom ägget kommer från en äggdonator tänker man att surrogatmamman har mindre anknytning till barnet.
Känner de några moraliska betänkligheter?
– Många uttrycker en tveksamhet och oro över processen som sådan. Är kliniken bra, får kvinnan den vård hon behöver och så vidare.
Anna Arvidsson anser att lagstiftningen inom området behöver regleras på något sätt. Det är ofta en lång process att bli juridisk förälder efter surrogatmödraskap.
– I nuläget har vi ingen lagstiftning i Sverige som reglerar detta. Något måste göras, men vad kan jag inte svara på, säger hon.
Anna Arvidsson
Ålder:43.
Bor: S:t Knut, Malmö.
Familj: Sambo och en katt.
Hennes främsta kritik mot sin egen forskning? "Jag önskar att jag hade kunnat intervjua fler kvinnor i studien".
Aktuell: Föreläser på Stadsbiblioteket klockan 13.10 imorgon.
Surrogatmödraskap
Surrogatmödraskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn med den uttalade avsikten att inte själv behålla barnet.
Det finns två olika former av surrogatmödraskap: partiellt och fullständigt. Vid partiellt surrogatmödraskap befruktas surrogatmamman genom insemination. Det gör henne till både biologisk och genetisk förälder till barnet. Vid fullständigt surrogatmödraskap förs ett befruktat ägg från en annan kvinna, ofta en kvinna som har för avsikt att utöva föräldraskapet, in i surrogatmamman. Det gör surrogat-mamman till biologisk men inte genetisk förälder till barnet.
Svensk lagstiftning omöjliggör idag surrogatmödraskap. Det innebär att sjukvården inte får ge assisterad befruktning till en kvinna som inte avser behålla barnet. RFSL vill att surrogatmödraskap ska bli lagligt, medan till exempel organisationen Svensk Kvinnolobby är emot.
Källa: RFSL.
