Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Hjälpen kan sluta med fängelse

De senaste dagarna har 14 personer gripits vid Bron misstänkta för människosmuggling. Polisen gör ingen skillnad mellan dem som hjälper flyktingar in i landet av ideella eller ekonomiska skäl.

Bilarna har kommit rullande in på betalstationen Lernacken på den svenska sidan av sundet, fyllda med människor på flykt.
Enligt polisen finns det uppgifter som pekar på att transporterna både sker mot betalning och av rent humanitära skäl.
– Är det så att man på det här viset har deltagit i att transportera flyktingar i en bil så blir man misstänkt för brott, säger Lars Förstell, pressinformatör på polisen.
Den senaste veckan har 14 misstänkta smugglare gripits av polisen i Malmö. Brottet, i lagens mening, består i att de har hjälpt 25 flyktingar in i landet. Siffran är långt ifrån exakt eftersom barn under 15 år inte registrerats i polisens pappar.
– Det finns naturligtvis barn med i det här sammanhanget, säger Lars Förstell,
Öresundsbron är ett nålsöga och enligt polisens uppgifter kommer över nittio procent av flyktingarna in i Sverige via Malmö.
Sedan i måndags har migrationsverket flyttat över fyra tjänstemän till polishuset på Porslinsgatan för att underlätta hanteringen av de många ärenden som kommer in just nu.
Polisen gör ingen skillnad på vad som driver den som hjälper flyktingar över gränsen, allt grundar sig i hur utlänningslagen är skriven.
– Det finns en del som gör det här ideellt som en humanitär insats men det finns också de som tar betalt, säger Lars Förstell.
Både i Danmark och i Sverige har privatpersoner ställt upp för flyktingarna. Det handlar om donationer av mat och kläder men även om transporter genom Danmark och vidare över sundet.
Som lagtexten ser ut riskerar en hjälpinsats att sluta med ett fängelsestraff. Har smugglaren tagit betalt, om det handlar om många personer eller har skett under "hänsynslösa former" anses brottet vara grovt och då ligger maxstraffet på sex års fängelse.
Flyktingarna riskerar däremot inget straff eftersom det är fullt lagligt att ta sig in i Sverige utan tillstånd eller papper.
Smugglarnas fordon anses i det här sammanhanget vara möjliga "brottsverktyg" och kan konfiskeras efter beslut från åklagare.
Helena Wigilius, Åklagarmyndighetens expert på människosmuggling, förklarar hur utlänningslagen fungerar:
Någon tar betalt för att hjälpa en person utan pass eller tillstånd över gränsen.
– Det kan betecknas som grov människosmuggling eftersom man utför brottet mot ersättning vilket ger ett högre straffvärde.
Någon hjälper medvetet någon in i Sverige men utan att ta betalt.
– Det kan fortfarande bedömas som grovt eftersom betalning bara är en av flera förutsättningar för att brottet ska betecknas som grovt.
Någon erbjuder skjuts över gränsen utan att veta om att de rätta tillstånden saknas:
– Det här är ett uppsåtsbrott. Man måste visa att personen med vett och vilje hjälpt en utlänning att passera gränsen. Det är inte kriminaliserat att vara oaktsam. Kan man inte bevisa uppsåt är det inte människosmuggling.
Det finns flera exempel på fängelsedomar i Malmö tingsrätt från året som gått som gäller människosmuggling, både utan och med betalning.
Det finns även ett svårtolkat undantag. I förarbetena till utlänningslagen nämns "det humanitära undantaget". Det innebär i korthet att under rätt förutsättningar är det fullt lagligt att hjälpa flyktingar över gränsen, under förutsättning att syftet är att söka asyl omedelbart vid ankomsten.
Enligt flera juridiska experter som Sydsvenskan pratat med är det ovanligt att den här principen åberopas. För sex år sedan gick ett fall som rör Malmö hela vägen upp till Högsta Domstolen. Den gången dömdes den åtalade, men det är svårt att jämföra den domen med dagens situation.
Studenten Renas Faik från Malmö kom i kläm när viljan att hjälpa flyktingar hamnade i kollisionskurs med lagstiftningen. Han var nyligen på resa genom Balkan med en kamrat och mötte strömmarna av flyktingar som rörde sig norrut. Han berördes starkt av vad han såg.
– Vi satt där en kväll och tänkte, "shit, det här fungerar ju inte. Jag reser runt och spenderar pengar samtidigt som det här händer", säger han.
De två vännerna började genast planera för hur de skulle kunna hjälpa till genom att agera chaufförer på flyktingarnas resa norrut.
– Vi visste inte om det var lagligt eller om vi skulle klassas som människosmugglare, säger han.
Efter flera misslyckade försök att få besked från myndigheter om vad de kunde hjälpa till med, inom lagens ramar, lade de ner sitt projekt. Nu är Renas Faik tillbaka i Skåne.
Hur tycker du att utlänningslagen fungerar?
– Helt ärligt. Det är fruktansvärt att man inte kan anpassa den efter människors behov. Det finns flyktingar som behöver komma över gränserna. Att lagen stoppar sådana som mig är fruktansvärt. Att vi hindras från att hjälpa andra.

Ur utlänningslagen:

"Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge eller Liechtenstein döms för människosmuggling i högst två år"
Gå till toppen