Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Under ytan utarmas livet. Havet är allas vår angelägenhet.

Köttkonsumtionen har ökat och för att bidra till minskade klimatutsläpp väljer många att istället äta mer fisk. Men att ersätta kött med vilken fisk som helst räcker inte för den som vill visa miljöhänsyn.
Det gäller att se upp för fula fiskar – eller mer korrekt uttryckt för fiskar som har fiskats på ett fult sätt:
På bestånd som riskerar att kollapsa på grund av utfiskning. Eller med redskap som förstör havsbottnar. Och med metoder som dödar havslevande djur som sköldpaddor och valar.
Enligt Världsnaturfondens, WWF, kartläggning i samarbete med Zoological Society of London, har populationerna av fiskar, kräldjur och marina däggdjur i snitt halverats sedan 1970-talet. En del bestånd är nära att kollapsa. Bland de arter som är akut hotade finns hajar, rockor och havssköldpaddor.
Det har skett på 40 år – på bara ett ögonblick i den blå planetens historia.
Rapporten Living Blue Planet Report har studerat nästan 6 000 populationer av drygt 1 200 arter. Och bland annat funnit att populationerna av ganska vanliga matfiskar som makrill och tonfisk har minskat med över 70 procent. Enligt WWF:s bedömning är den globala fiskeflottan två-tre gånger större än vad som är hållbart.
"Om det som skedde under den glittrande blå ytan inträffade på land skulle det orsaka ramaskri", säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF.
Det vore väl sin sak om det bara gällde sådant som att vi fick vänja oss vid att inte äta tonfisk eller vid att makrillen blir dyrare. Men havet - och livet i havet – betyder så mycket mer för människans livsbetingelser:
"Havet förser oss med hälften av det syre vi andas och absorberar nästan en tredjedel av människans koldioxidutsläpp. Nära tre miljarder människor är beroende av haven för sitt dagliga proteinintag", konstaterar WWF.
Fisket är levebrödet för många människor i små kustsamhällen över hela världen. Men när det storskaliga trålfisket konkurrerar ut det småskaliga kustfisket försvinner försörjningsmöjligheter och hela samhällen förändras.
EU:s fiskepolitik reformeras nu och utvecklas i en mer hållbar riktning. Men det är inte tillräckligt att fiska på ett hållbart vis i europeiska vatten. Ansvaret måste gälla också när europeiska fiskeflottor trålar i industriell skala i afrikanska vatten.
"Vi vet vad som behöver göras och vilken nytta ett friskt hav ger oss", fortsätter Håkan Wirtén.
Frågan om havsmiljö och fiske är en global rättvise- och överlevnadsfråga och hör hemma bland FN:s nya hållbarhetsmål som ska godkännas senare i september. Havet är ett av de ekosystem som ska skyddas och ett av målen är att "säkerställa att haven exploateras hållbart". Något som är nödvändigt för att kunna försörja världens befolkning och uppnå andra mål – som att utrota hunger och bekämpa fattigdom.
Världen måste enas om sätt att bevara artrikedom och skydda havsmiljön.
Men här görs också insatser och val varje dag i mindre skala. Framför frysdisken och i fiskaffären går det att fundera lite extra, lägga lite möda på att kolla var fisken har kommit ifrån. Och kanske fundera över vad som händer med resten av torsken om vi bara äter de finaste bitarna av ryggfilén.
Gå till toppen