Tiotusentals migranter rör sig norrut mot Europas centrala och nordliga delar. Många av dem vill söka asyl i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

Varför är det så?

Den norske migrationsforskaren Jan-Paul Brekke har sökt svaret genom djupintervjuer med asylsökande från Irak, Eritrea och Tjetjenien.

Hans slutsats är att det anseende som olika länder får har stor betydelse för flyktingars slutmål.

– Om allt annat är lika så är det i slutändan mottagningsländernas asylpolitik som avgör den slutliga destinationen, säger Jan-Paul Brekke, verksam vid forskningsinstitutet Ipsos MMI.

 

Enligt honom ska fem kriterier uppfyllas i "en pyramid av orsaker" för att en flykting ska välja ett visst asylland:

• I botten ligger att landet ska stå för säkerhet och trygghet – något som är fallet i de flesta europeiska länder.

• Destinationslandet ska också erbjuda en framtid för barn och vuxna med jobb, integration och social trygghet – något som får antalet attraktiva asylländer att minska.

• Slutmålet ska helst ha fungerande nätverk i form av familj, vänner och landsmän.

• Därutöver är en generös asylpolitik viktig med allt vad det innebär av bra flyktingmottagande, rimliga asylbidrag och korta väntetider.

• I toppen av denna "kriteriepyramid" placerar Jan-Paul Brekke dessutom några mjukare kriterier: nationella attityder och det rykte som olika europeiska länder byggt upp bland flyktingar.

– Att skapa ett bra rykte som asylland kan vara nog så subtilt. När Fredrik Reinfeldt talade om att svenskarna ska öppna sina hjärtan överskuggade han mer restriktiva sidor i den svenska asylpolitiken, säger Jan-Paul Brekke.

På samma sätt har Angela Merkel med en välkomnande attityd gett Tyskland ett grundmurat gott rykte medan danska politiker skapat ett motsvarande dåligt rykte genom en mer avvisande hållning.

Likväl hör Danmark till de EU-länder som erbjuder bäst villkor för asylsökande, även efter de nyligen beslutade neddragningarna. Det är svårt att göra en exakt rangordning, men i Danmark får en ensamkommande vuxen högre asylbidrag än i mer populära asylländer som Tyskland, Storbritannien och Belgien.

Trots att Sverige och Tyskland just nu är de allra mest populära länderna ligger vi inte i topp när det gäller ekonomisk generositet till dem som väntar på asyl.

Sverige och Tyskland är inte heller bäst på väntetider. Här måste asylsökande vänta sju-åtta månader på att få sin ansökan prövad medan handläggningstiden i Danmark, Finland och Norge är tre-fem månader.

Enligt en rad migrationsforskare är Danmarks image som flyktingovänligt land betydligt starkare än vad statistiken ger belägg för.