Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

En skärva av 1300-talet

Husgrunden eller muren som framkom i sydöstra hörnet under den nya infarten.Bild: Per Sarnäs/Skånearkeologi
Stortorget är som ett Pompeji. Asfalten döljer en medeltida värld. Torget började anläggas år 1538 och alltsedan dess har betydande kulturlager legat dolda under ytan. En del har blivit kartlagda, andra inte.
477 år senare – det vill säga, alldeles häromdagen – blev en liten del av lämningarna tillfälligt synlig. Detta i samband med markarbeten inför de nya toaletter som ska uppföras på torgets södra sida. De gamla, underjordiska ska bort. För att få plats måste infarten till parkeringen flyttas. Jordmassor lyftes bort och blottade en kullerstensbeläggning, en husgrund samt några skärvor av rödgods som avslöjar att beläggningen är från 1300-tal, eller möjligen från sent 1200-tal. Hela ytan var också täckt av rivningsmassor från det hus som låg på platsen fram till torgets tillkomst mellan 1538 och 1545.
– Det unika är egentligen inte rivningsmassorna i sig. Men de visar att det finns orörda kulturlager undertill. Inga ledningar eller rördragningar har skadat lagren, berättar arkeologen Per Sarnäs.
Rivningsmassorna som består av tegel, taktegel och kalkbruk kommer sannolikt från ett korsvirkeshus. Vem som bodde i det på 1300-talet är okänt. Men man vet att en Ditmer Fyrbom överlät tomten till Gert Sengetage år 1456. Tomten låg i det sydvästra hörnet av nuvarande Stortorget och rakt utanför vad som idag är hamburgerkedjan Max. Adressen var Kindheste stredet (eller Kynhæste strede), en smal gata som finns omnämnd första gången 1509 och som möjligen kan översättas till ”Örfilsgatan”. Men namnet kan också syfta på en blåsbälg. Det finns sedan tidigare tecken på att smeder kan ha varit verksamma längs gatan.
Den grundmur som också hittades bör vara västmuren i en byggnad vars egendomsrätt 1509 övergick från S:t Petri kyrka (vor Frue altare) till Helgeandsklostret, vars huvudbyggnad fram till 1530-talet låg mitt framför hotellet Kramer.
Efter en arkeologisk kartläggning av fynden har gatukontoret återställt markytan för att anlägga en ny infart till parkeringen.
Historikern Einar Bagers karta över kvarteret som blev Stortorget 1538-1545. Ur Malmö stads historia, del 1 (1971).
Muren leder bort mot det gula kabelröret för att sedan försvinna under Stortorget. Muren fortsätter på djupet och även österut förbi brunnen.Bild: Per Sarnäs/Skånearkeologi
Fram skymtar en liten rest av stenläggning, ungefär mitt i den nya infarten.Bild: Per Sarnäs/Skånearkeologi
Kort fakta om Stortorget: 
På 1500-talet var den tyskfödde borgmästaren och myntmästaren Jörgen Kock den mäktigaste mannen i staden. I samband med reformationen lät han riva det stora Helgeandsklostret med tillhörande trädgård och kyrkogård, samt andra byggnader, alldeles utanför sitt eget hus (Kockska huset). På platsen anlades ett nytt torg. Inspirerat av renässansens tankar om symmetri mäter det än i dag 200 steg i vardera riktning.
1542 benämns torget Thet ny torg. Vid torgets östra sida uppfördes Nordens största rådhus. Vatten leddes i trärör från Pildammen till en brunn mitt på torget.
Gå till toppen