Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

På sajten Härifrån ifrågasätts stadslivets höga status

Varför riskerar den som stannar kvar i den lilla kommunen att få en stämpel som förlorare? Johanna Nilsson och Maria Lillieström vill utmana normen som säger att staden alltid är bäst.

Johanna Nilsson och Maria Lillieström har startat sajten Härifrån.Bild: Sara Rudenstam
I diskussionen om hur landsbygden ska kunna leva och utvecklas handlar det ofta om handfasta saker som infrastruktur och olika former av samhällsservice.
Men Johanna Nilsson och Maria Lillieström, som har jobbat professionellt i flera år med landsbygdsfrågor, saknade något. De ville prata om föreställningar, bilder och värderingar.
Tillsammans startade de därför sajten Härifrån, harifran.nu, där de driver opinion genom att utmana den "urbana normen". Den som säger att staden är måttstocken, och landsbygden "det andra".
De jämför med jämställdhetsdebatten, där det numera är självklart att prata om en manlig norm.
– Normer påverkar allt ifrån vad vi säger vid köksbordet, till hur politiska beslut fattas och hur medier rapporterar. Det är en otroligt viktig drivkraft för att förändra sakernas tillstånd, säger Johanna Nilsson.
De som stannar kvar laddas med en negativ självbild. Kommunen kanske inte tar tillvara på de som stannat kvar, utan bara fiskar efter de som flyttat.
De menar att det finns cementerade föreställningar om staden respektive landsbygden. Det ses som naturligt att en ung människa lämnar sin uppväxtkommun på landsbygden för att flytta till storstaden. Staden förknippas med positiva värden: utveckling, kreativitet, ett roligt liv.
Läs också "Synd att så många väljer att flytta härifrån."
Medan bilden av landsbygden mer är att det är tråkigt och inskränkt. Statusen är lägre.
– Konsekvenserna kan bli att fler flyttar från landsbygden än vad som annars hade varit fallet. De som stannar kvar laddas med en negativ självbild. Kommunen kanske inte tar tillvara på de som stannat kvar, utan bara fiskar efter de som flyttat. Om de personer som stannar kvar inte känner sig delaktiga kan det skapa en alienation, man engagerar sig inte i samhället, säger Johanna Nilsson.
Många som flyttar till exempelvis Stockholm får jättesvårt att hitta en permanent bostad — men stannar ändå kvar. Hur tolkar ni det?
– Föreställningarna om vad som är ett lyckat liv är så starka. Man köar mycket och bor skitdåligt, man står ut med massor av negativa saker för att få uppleva glimten av det goda livet. Trots att livet inte blev som man tänkt så lever föreställningen av storstadslivet kvar, säger Johanna Nilsson.
Läs också "Jag har alltid levt långt ifrån civilisationen."
Hon och Maria Lillieström förnekar dock inte att det finns mer som gör att människor flyttar till staden — inte minst utbildning och jobb — men tror att även bilderna av var det är bra att bo spelar in.
Det blir sedan en ond spiral — folk flyttar till städerna, vilket gör att servicen på landsbygden försämras, vilket gör det svårare att bo kvar på landsbygden och så vidare.
Man kan vara med och forma samhället på ett helt annat sätt än i en större stad.
Johanna Nilsson och Maria Lillieström vill ladda om bilden av landsbygden. Få människor att tänka efter innan de automatiskt värderar. Vad är egentligen kul? Okej att det inte finns så många kaféer och barer på den lilla orten — men du kan paddla kanot och springa i skogen.
– Och det pratas sällan om fördelarna med närheten till politiken och beslut som fattas. Man kan vara med och forma samhället på ett helt annat sätt än i en större stad, säger Maria Lillieström.
Läs också Storstäderna drar till sig varannan ung skåning.
Däremot undviker de numera att använda bilden av landsbygden som dominerar inredningstidningarna – den romantiska idyllen.
– Dels gör man landsbygden till något exotiskt, dels kopplar man till något som inte är det vanliga livet. Det blir aldrig på riktigt, säger Maria Lillieström.
Istället hoppas de på fler och nya berättelser om landsbygden. Vanliga berättelser: Folk som jobbar. Lämnar barnen på förskolan. Firar fyrtioårsfest med vänner och familj.
– Det mesta är ju likadant oavsett om du bor i en mindre eller en större stad, säger Johanna Nilsson.
Gå till toppen