Kultur

Mästerligt handlag med blyertspennan

Fredrik Hofwander

"New ways of living", Cirkulationscentralen, t o m 4/10."Planeten Sit-in", Galleri Ping Pong, t o m 3/10.
Förra helgen öppnade två utställningar med Fredrik Hofwander i Malmö. Han tog examen från konsthögskolan i stan 2002 och arbetar med blyertsteckning i det stora formatet: välbekanta miljöer, återgivna med fotografisk realism som luckras upp eller kontrasteras av upprepningar och absurda detaljer.
"On a horse made of clouds", visas på Cirkulationscentralen.Bild: Cirkulationscentralen
På Cirkulationscentralen (som flyttat från Nobelvägen till Båstadsgatan 4) visas verk från 2008-2013. De tidigaste domineras av mörker. Med känslig blick och mästerligt handlag mejslar Hofwander försiktigt fram antydningar och detaljer, så att den färdiga bilden inte framträder förrän efter en stunds betraktande. Ibland ekar det till av fotografen Lars Tunbjörk i valet av motiv. Fulsnygga miljöer, laddade av melankoli.
Utställningen på Ping Pong består av nygjorda verk och är mer tematiskt sammanhållen. Utgångspunkten är den skivsamling som finns återgiven i verket ”Monolith”. Jag kommer att tänka på det frasiga ljudet av att dra pekfingret över vinylskivors ryggar.
Inspirerad av omslagen och låtarna har konstnären kombinerat och mixat ihop. Många referenser sitter långt inne, andra är mer lättillgängliga, som det böjda röret från Mike Oldfields ”Tubular Bells” i teckningen i ”Entropy Reigns”. Och i ”Dong Energy” finns en modifierad textruta från omslaget till Kevin Morby-skivan ”Still Life”.
”Dong Energy” är för övrigt en otroligt bra bild. I förgrunden syns en oljeborrplattform som verkar stå mitt i en idyllisk stad. Borrtornet sträcker sig upp i trädkronorna och betongbenen speglar sig i det förbiflytande flodvattnet. Jan Lööfs lekfulla ande svävar över bilden, samtidigt som det hotfulla i situationen framgår tydligt.
Därför blir jag förvånad när jag ser ”The Ghost of Dong Energy” som hänger bredvid. Det är i stort sett samma bild, men som för att säkerställa att ingen missar att det handlar om råvaruindustrins mörka baksidor, har konstnären ritat in gerillakrigare och skelettartade händer som krampaktigt försöker krafsa sig igenom teckningen. Händerna kommer från tyska krautrockbandet Fausts debutalbum och jag kan förstå frestelsen att inflika dem i det här sammanhanget – men som helhet blir det vansinnigt övertydligt och melodramatiskt. Särskilt i ljuset av den subtila och behärskade bildretorik som annars genomsyrar båda utställningarna.
Gå till toppen