Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Tiggardebut sker i norra Europa

Trots att det är svårt att få jobb dras EU-migranterna till Skandinavien. Regionen ses av många som det sista alternativet i jakten på en försörjning visar en norsk rapport.

I början av förra sommaren vittnade hjälporganisationer i Skåne om att det hade skett en fördubbling av antalet tiggare. De hade även börjat synas på mindre orter. I Malmö togs kommunen på sängen när gatorna och lägren fylldes på. Det handlade oftast om rumäner varav många romer.
Nu är situationen inte längre ny och läget är ett annat. Malmö stad arbetar aktivt med avhysningar i lägren. Polisen har gjort en ny tolkning av ordningsstadgan och söker upp sovande EU-migranter på nätterna och kör bort dem från parkerna. Men dragningskraften har inte minskat och bussarna från Rumänien fortsätter att rulla norrut.
Mauro Striano sitter på Feantsas kontor i Bryssel. Paraplyorganisationen arbetar med stöd till hemlösa och han ansvarar för migrationspolitiska frågor. Från Sveriges sida finns Stadsmissionen med under paraplyet.
Alla migranter är inte rumäner, poängterar Mauro Striano. Men han ser en tydlig förklaring till varför norra Europa lockar.
– Informationen om de sociala trygghetssystemen i Skandinavien är vida spridd vilket gör det attraktivt att resa dit. Det har också att göra med bilden av jobbmöjligheterna, säger han.
Men bilden stämmer inte helt överens med verkligheten.
– Det finns utmaningar när det gäller att komma in på arbetsmarknaden i till exempel Sverige och Danmark. Det krävs mer än i de övriga medlemsländerna. De tror att de ska hitta jobb men möts av administrativa problem som de inte kan lösa, säger Mauro Striano.
Det norska forskningsinstitutet Fafo har gjort en detaljerad kartläggning av gruppen. Strax under 1 300 rumäner i de tre skandinaviska huvudstäderna intervjuades. Forskningschefen Anne Britt Djuve delar Mauro Strianos bild av arbetsmarknaden.
– Det är ett ekonomiskt fritt fall för romer från Rumänien. De sökte sig mot Nordeuropa men fann att det var svårt att få jobb här utan att till exempel kunna läsa eller skriva. När de väl får jobb är de ofta svarta. Många säger att det är första gången som de tigger, säger hon.
Majoriteten av rumänerna i undersökningen hade erfarenhet från flera EU-länder med Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike i topp. Strax under en femtedel hade tillbringat tid i flera av de skandinaviska länderna.
Anne Britt Djuve berättar att många förlorade sina arbeten när Ceausescuregimen föll i Rumänien 1989. Efteråt sökte de sig utanför gränserna i jakt på försörjning. I Sydeuropa låg någon form av arbete som grund till försörjningen för de flesta. Men i spåren av den ekonomiska krisen och konkurrensen mellan olika migrantgrupper har jobbmöjligheterna där glesnat.
Men det är även svårt att hitta arbete uppe i norr och majoriteten av rumänerna i Stockholm tigger. Det gör färre i Köpenhamn och Oslo och förklaringen ligger i hur de tre länderna valt att bemöta gruppen. Sverige är ett av få EU-länder som inte har någon typ av förbud mot tiggeri.
Malmö är inte med i undersökningen men Anne Britt Djuve tror att det politiska klimatet i länderna gör att staden placerar sig närmare Stockholm än Köpenhamn. Men det är inget som säkert går att slå fast.
Skandinavien ses, trots svårigheterna, av många migranter i undersökningen som det enda kvarvarande alternativet för en inkomst i Europa. Men det är inte en tillvaro med en pappmugg i handen som lockar. Svaren visar att de flesta hellre ville arbeta än att ägna sig åt ”förnedrande” tiggeri.
– Tiggeriförbudet används mer mot rumänerna än mot andra. Det ser ut som polisen i Köpenhamn har en tuffare linje, säger Anne Britt Djuve.

Tiggeri i Europa

Nationellt förbud – Danmark, Storbritannien, Rumänien, Ungern, Grekland
Lagligt – Sverige och Finland
Delvis förbjudet/Lokala förbud – Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike, Norge, Polen, Irland, Nederländerna
Läs alla artiklar om: EU-migranter
Gå till toppen