Idag avgör katalanerna sin framtid. En seger för separatisterna i regionalvalet innebär att Katalonien bryter sig loss från Spanien och bildar en självständig republik. I Madrid varnar centralregeringen för konsekvenserna.

Det ligger en spänd förväntan över den katalanska huvudstaden dessa dagar. Framtiden är osäker, både skrämmande och hoppfull beroende vem man talar med.

Valkampanjen har pågått sedan den 11 september då katalanerna högtidlighöll sin nationaldag Diada, som firas som en påminnelse om att det var just detta datum år 1714 som Kataloniens med våld tvingades in under Madrids kontroll.

De senaste åren har manifestationerna som arrangerats denna dag varit mäktiga styrkedemonstrationer för de katalanska separatisterna. I år deltog över en miljon människor i frihetsparaden genom Barcelona. Siffrorna varierar från en halv miljon upp till två miljoner deltagare beroende på vem som räknade, troligast är kommunpolisens uppskattning som hamnar på 1,4 miljoner.

”Det är nu eller aldrig, var ett av budskapen som skanderades av demonstranterna.

Det är just så det känns. Regionalvalet har förvandlats till en folkomröstning som avgör Kataloniens framtid. De senaste dagarna har därför valrörelsen förvandlats till en bitter och allt mer oförsonlig kamp mellan den konservativa centralregeringen i Madrid och de katalanska separatisterna.

I ett tidigt skede hade splittringen vi nu ser växa allt djupare säkert kunnat undvikas. Om statuten som reglerar relationen mellan Katalonien och Spanien hade omförhandlats. Om Katalonien fått ett utökat självstyre som gav dem rätt att själva förvalta sina skatteinkomster, liknande det som Baskien har i dag. Eller om Spaniens konstitution reformerats och vi fått någon form av federalt förhållande mellan Spanien och Katalonien.

Men centralregeringen i Madrid har inte ens velat diskutera med separatisterna. Än mindre förhandla.

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy har i stället i sista stund valt att driva igenom en kontroversiell rättslig reform som gör det möjligt för staten att gripa in och avsätta och straffa den katalanska regionala ledaren Artur Mas om han går vidare med planerna på att ombilda Katalonien till en självständig stat.

Opinionsläget inför söndagens val är osäkert. En mycket stor majoritet av katalanerna vill att Katalonien ska få utökat självstyre. Men hur stor del av dem som verkligen är beredda att ta ett beslut på valdagen som innebär att de lämnar Spanien vet ingen. Den senaste tidens opinionsundersökningar visar dock ett litet försprång för partierna som vill lämna Spanien.

Ingen vet hur det katalanska dramat slutar. Men hur det än går i söndagens val har en djup spricka av misstro uppstått. Inte bara mellan regionalregeringen i Barcelona och centralregeringen i Madrid, utan också här i Katalonien mellan dem som ville stanna kvar i Spanien och de som ville lämna Spanien.

 

 

Separatisterna samlas i partibildningen Junts pel si (tillsammans för ja) som är en koalition mellan det borgliga katalanistiska partiet CDC och det vänsterrepublikanska separatistpartiet ERC. Även det vänsterradikala CUP har som mål ett självständigt Katalonien. I de senaste mätningarna får dessa tre tillsammans majoritet i parlamentet.

De båda rikspartierna Socialistpartiet PSOE och konservativa Partido Popular har tappat rejält i stöd den senaste tiden och ligger på ett väljarstöd på runt tio procent vardera i de senaste mätningarna.

Osäkerhetsfaktorn är de nya uppstickarpartierna, det vänsterpopulistiska Podemos som vill att Katalonien ska vara kvar i Spanien men med större frihet, och det borgerliga socialliberala Ciutadans. Om Podemos vinner många röster från vänsterväljarna har separatisterna ingen möjlighet att få en egen majoritet.

Katalonien har lite drygt 7,5 miljoner invånare. Regionen är 32000 kvadratkilometer stort vilket motsvarar 15 procent av Spanien eller tre fjärdedelar av Danmark.

Administrativt är Katalonien uppdelad i de fyra provinserna Barcelona, Girona, Lleida och Tarragona. I huvudstadskommunen Barcelona bor 1,6 miljoner människor. I storstadsmetropolen Barcelona med alla förstäder lever fem miljoner människor.

Katalonien räknas som historiskt landskap och har därför större självstyre än de övriga spanska regionerna, undantaget Baskien. Katalanska är huvudspråket men spanska talas också av alla.

Under medeltiden var grevskapet Katalonien en del av kungariket Aragonien som när det förenades med Kastilien bildade dubbelmonarkin Spanien. Under spanska tronföljdskriget i början av 1700-talet försökte Katalonien bryta sig loss från Spanien. Men upproret slogs ner brutalt, vilket katalanska separatister aldrig glömmer. Katalonien tvingades in under Madrids kontroll.

Under 1930-talets republik återupprättades det katalanska självstyret. Katalonien var då liksom Baskien helt självstyrande i union med republiken Spanien. Vid general Francos seger i inbördeskriget krossades det katalanska självstyret. Alla katalanska politiska ledare avrättades. Katalonien hamnade under stenhårt förtryck. Det dröjde till demokratiseringen 1978 innan Katalonien återfick en del av sitt självstyre.