Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Våldtagna män får inte rätt hjälp

Få män polisanmäler våldtäkter och sexuella övergrepp men enligt Brottsförebyggande rådet är mörkertalet enormt. Ett av de största i brottsstatistiken. Brister inom vården tros vara en av orsakerna.

I mitten av oktober öppnar en ny akutmottagning för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm. Det är akutmottagningen för våldtagna kvinnor som bytt namn och nu ska inkludera män och transpersoner.
Efter en våldtäkt ifrågasätter många drabbade män sin manlighet och sexualitet. Enligt normen ska en man kunna försvara sig. Bilden är arrangerad.Bild: Julia Lindemalm
Mottagningen är ett erkännande av att patientgruppen våldtagna män existerar. Få män polisanmäler våldtäkter och sexuella övergrepp men enligt Brottsförebyggande rådet är mörkertalet enormt. Ett av de största i brottsstatistiken. Att män inte polisanmäler antas bland annat bero på att de är osynliggjorda inom vården och i samhällsdebatten.
Karl Norwald är kurator och auktoriserad sexolog på Enheten för sexuell hälsa på Södersjukhuset. Han har varit med och startat den nya mottagningen.
– Det vi har gjort är att samla all kompetens under ett tak, säger han. Personalen har även genomgått specialutbildningar i bemötande och omhändertagande av män och transpersoner.
Min erfarenhet av det samtalsstöd jag gett till män är att de har en större tendens att ifrågasätta sin manlighet och sexualitet efter en våldtäkt.
På exempelvis Skånes universitetssjukhus i Malmö och Helsingborgs lasarett hänvisas våldtagna kvinnor till kvinnoklinikens akutmottagning respektive gynakuten, där det finns tydliga rutiner och arbetsmetoder.
För män finns ingen motsvarighet utan de hänvisas till de kirurgiska akutmottagningarna där vårdpersonalen oftast har stor kompetens i att bemöta människor i chock men inte är utbildade i bemötandet av män eller hbtq-personer som utsatts för sexuellt våld.
Karl Norwald, kurator och auktoriserad sexolog vid Enheten för sexuell hälsa på Södersjukhuset.Bild: Torkel Ekqvist
Men skånska sjukhus är inte unika. Så här ser vården för våldtagna män ut på de flesta håll runt om i landet.
– Vi vet att när en patient kommer in till akuten så är bemötandet en viktig del i återhämtningsprocessen, säger Karl Norwald. Det är en annan typ av traumatiska känslor efter en våldtäkt och därför behöver vårdpersonal vara mer aktiva i sitt omhändertagande. På vår nya akutmottagning är det en lugnare miljö än på en allmän akutmottagning och under tiden de väntar på läkarvård får de samtala med en specialutbildad sjuksköterska.
Läs mer: Han blev våldtagen men sökte inte vård.
Kvinnor och män reagerar på liknande sätt. Två centrala känslor som ofta finns hos offren är skuld- och skamkänslor. Men det finns en liten könsskillnad.
– Min erfarenhet av det samtalsstöd jag gett till män är att de har en större tendens att ifrågasätta sin manlighet och sexualitet efter en våldtäkt, säger Karl Norwald. Jag tror det bottnar i den starka manlighetsnormen. Exempelvis förväntas en man kunna försvara sig. När en person passiviseras i samband med en våldtäkt går det emot normen.
När jag varit på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och utbildat personalen har det framkommit att personal på boendet och socialsekreterare fått höra om övergreppen.
Ensamkommandeflyktingbarn, personer med intellektuella funktionsnedsättningar och hbtq-personer tillhör de mest utsatta av manliga offer för sexuellt våld. Det vittnar bland annat folkhälsovetaren Emma Skarpås om. Hon arbetar med utbildning och metodutveckling på RFSU i Malmö.
– När jag varit på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och utbildat personalen har det framkommit att personal på boendet och socialsekreterare fått höra om övergreppen. Socialsekreterare är lite bättre rustade för att kunna bemöta berättelserna, men det stora problemet är att de inte vet vart de ska hänvisa männen vidare.
Emma Skarpås, folkhälsovetare som arbetar med utbildning och metodutveckling på RFSU i Malmö.Bild: Mårten Svemark
Mottagningen Koncept Karin i Malmö kommer ibland i kontakt med målgruppen.
– Vi är ingen öppen mottagning utan har ett tätt samarbete med polisens avdelning för familjevåld, dit även anmälningar om våldtäkter kommer, säger Mikael Wejsfelt, sektionschef på sociala resursnämnden i Malmö.
– När vi får kännedom om anmälningar kontaktar vi den utsatte inom tjugofyra timmar och erbjuder samtalsstöd. Om klienten samtycker kan vi vara behjälpliga i kontakten med vården samt ge det stöd och den hjälp som personen behöver i fortsättningen.
Men för män som inte vill eller orkar göra en polisanmälan eller uppsöka vården utan söker samtalsstöd är det svårt att hitta rätt. Vårdguiden 1177.se har information om sexuellt våld, men hjälplinjerna som omnämns riktar sig enbart till kvinnor. RFSU och RFSL står inte med trots att de två rikstäckande organisationerna har kompetens om utsatta män och kan erbjuda stöd.
I Malmö är ett projekt som ska verka för jämlik vård för män och kvinnor vid sexuellt våld på gång, men hur det ska fungera och när det ska lanseras är oklart.

Stöd och hjälp

Har du blivit utsatt för sexuella övergrepp? Här är några ställen du kan vända dig till för samtalsstöd och hjälp om du är man: RFSU i Malmö, RFSL i Skåne, Centrum för sexuell hälsa i Malmö, Koncept Karin vid Kriscentrum Malmö, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne och Stödcentrum Malmö Stad.
Gå till toppen