Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Laseranalys kan förbättra lungkontroll

Ny lundateknik kan hjälpa till att övervaka för tidigt födda barns lungor.
Tekniken bygger på en laserbaserad analysmetod som kan komplettera röntgen i bedömningen av små barns lungor.

Lungan är det mest outvecklade organet hos för tidigt födda barn.
Det innebär att de ofta behöver hjälp med att andas och att lungorna måste övervakas för att se vilka insatser som behövs.
–  Att röntgas är inte riskfritt för de små barnen. Med vår laserteknik kommer man kunna ha en kontinuerlig koll och hela tiden kan utvärdera insatserna, säger Emilie Krite Svanberg.
Hon är läkareoch doktorand och en av forskarna som ska utveckla den nya analysmetoden.
Nyligen fick forskningsprojektet cirka 13 miljoner från EU. Parter i projektet är, Lunds universitet, lundaföretaget Gasporox och ett norskt och ett tyskt företag som arbetar med laserteknik på olika och som dessutom bidragit med tio miljoner kronor till projektet.
–  Om tre år ska vi ha en prototyp klar, säger projektledaren Johannes Swartling på Gasporox.
Tekniken går kort ut på att man kan mäta syresättningen i lungorna och luftutfyllnaden med laserljus med olika våglängder.
–  Tekniken är alldeles ofarlig för barnen och den gör inte ont, säger Emilie Krite Svanberg.
–  Redan 2011 testades tekniken på en vildsvinslunga, berättar Patrik Lundin, atomfysiker och den andra deltagaren i forskningsprojektet.
Resultatet blev så pass bra att forskarna kunde gå vidare med en pilotstudie på tre fullt friska barn som var ett par veckor gamla. På de första barnen fick de endast fram data för lungutfyllnaden. Men i en ny grupp av 29 friska barn fick de data även för lungornas syresättning.
– Man kan kalla tekniken för ett optiskt stetoskop. Vi kan se hur det ser ut i lungan, inte bara höra, förklarar Emilie Krite Svanberg.
Både lungans förmåga att syresätta blodet och dess luftutfyllnad är viktig kunskap för när man ska fatta beslut om vilken behandling som ska sättas in.
– Lungorna kan vara olika utvecklade, det kan även skilja mellan olika delar av lungan, säger Emilie Krite Svanberg. Med den här tekniken kommer vi att kunna följa effekterna av behandlingen hela tiden.
De så kallade proberna läggs på barnets bröst och i armhålan. Sex veckor gamla Astrid Johansson tycker först att de är för kalla, men när de värmts upp en stund verkar hon ganska obekymrad.
–  Hon tycker inte om att man tar henne i armhålan, förklarar mamma Åsa Johansson när Astrid surnar till en stund.
Hur proberna ska se ut är en av frågorna som forskarna ska lösa under de kommande tre åren.
– De kanske kommer att se ut som EKG-klisterlapparna och att vi kan övervaka alla dela av lungorna samtidigt, funderar Emilie Krite Svanberg.
Om sju år räknar forskarna med att det ska finnas en maskin som kan tas i bruk på intensivvårdsavdelningarna för de för tidigt födda.

Lundauppfinningsom utvecklas vidare

Tekniken har uppfunnits av Sune och Katarina Svanberg, professor i atomfysik vid LTH respektive läkaren och professor i medicin vid Lunds universitet. Andra forskare och läkare har sedan vidareutvecklat tekniken.
Projektet är ett så kallat Eurostarsprojekt som beviljas av Eureka och finansieras genom svenska Vinnova för de svenska parterna, Lunds Universitet och Gasporox. Projektets totala budget är 23 miljoner kronor.

Tipsa ossom nyheter

Nu satsar vi på forskningen i Sydsvenskan och HD. Vi ska berätta om spännande och aktuell forskning i vår region. Tipsa oss gärna om forskningsprojekt som vi borde uppmärksamma, skriv till mejladressen: forskning@sydsvenskan.se

Gå till toppen