Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lunds stadskärna genomgår en förvandling

Ryktet om centrumhandelns död är starkt överdrivet. Däremot genomgår Lunds stadskärna en sakta förvandling – från en ren shoppingdestination till en social mötesplats, enligt en ny rapport.

ARKIVBILD.Bild: Albin Brönmark 2013
Vad gör du när du besöker centrala Lund? Förmodligen lägger du mindre pengar på att köpa kläder och inredning, men desto mer på att fika, äta på restaurang och – om du är utsocknes – sova på hotell.
– Stadskärnan har backat i sällanköpshandeln under ett antal år, men vi ser också att bortfallet kompenseras av den övriga handeln, säger Göran Höckert, näringspolitisk chef på organisationen Fastighetsägarna Syd, som i en ny rapport har kartlagt centrumhandeln i de fjorton största orterna i södra Sverige.
Läs också Vad saknar du i Lunds centrum?
I Lund tappade sällanköpshandeln (kläder, hemelektronik etc.) 1,5 procent per år mellan 2010 och 2014 och omsatte under förra året 1,2 miljarder kronor. Däremot ökade försäljningen av dagligvaror under samma period med 1,6 procent per år, till en omsättning på 736 miljoner kronor. Kaféer och restauranger ökar mest: 5,3 procent per år sedan 2010 och omsatte 553 miljoner kronor under 2014.
Totalt sett omsatte centrum i Lund tre miljarder kronor förra året – en ökning med 1,6 procent jämfört med 2013.
Göran Höckert ser förändringen i konsumtionsmönster som ett tecken för hur stadskärnan blir mindre av en ren shoppingdestination och mer en social mötesplats.
– För att konkurrera med köpcentrumen utvecklas stadskärnan till en social plats med kultur, upplevelser och intressant arkitektur. Jag tycker att Domkyrkoforum är ett bra exempel på detta, men jag tror att Lund måste göra mer. Det finns till exempel inga anställda personer som jobbar med citysamverkan som i Malmö, säger han.
Utvecklingen i konsumtionsmönster följer en större europeisk trend inom stadsplanering som går ut på att locka medelklassen till att trivas och spendera pengar i cityområdena. Det anser Katarina Nylund, professor i stadsbyggnad vid Malmö högskola.
– De största förlorarna i kampen mellan stadskärnan och köpcentrumen är den lokala handeln i bostadsområdena. Ta Rosengård som exempel. Du har över 20 000 personer som bor i området, men servicenivån går inte att jämföra med en småstad i samma storlek.
Hur tror du att Lunds stadskärna ser ut om tio år?
– Jag hoppas att man gör något för att motverka gentrifieringen av centrum. Det behövs inga fler platser där alla aktiviteter kostar pengar. En stad ska vara mer än att köpa, annars får vi ett väldigt fattigt stadsliv i längden.

Centrumhandeln 2014

Rapporten har gjorts genom att analysera all momspliktig försäljning inom området som ramas in av Västra Stationstorget, Sankt Laurentiigatan, Botaniska trädgården och Stadsparken.
Nedanstående siffror är för 2014 och procenten är den årliga genomsnittsförändringen sedan 2010.
Dagligvaror: 736 miljoner kronor (+1,6)
Sällanköpsvaror: 1,260 miljarder kronor (-1,5)
Kafé och restaurang: 553 miljoner kronor (+5,3)
Hotell: 221 miljoner kronor (+3,9)
Gå till toppen