Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sälar tar prover åt havsforskarna

Fyra gråsälar från Måkläppen ska extraknäcka som havsforskare.

Snart ska sälforskare från Naturhistoriska riksmuseet och oceanografer från Stockholms universitet åka ut till sandbanken söder om Falsterbonäset. Där ska de fånga några extremt viktiga medhjälpare till sitt nya pilotprojekt: fyra gråsälar.
På sälarnas ryggar ska forskarna klistra fast ett mätinstrument med gps, som mäter exakt var sälen befinner sig och hur djupt den dyker. Dessutom mäter instrumentet vattnets temperatur och salthalt. På det sättet kan sälarna kartlägga hela södra Östersjön och hur salt, syrerikt vatten tränger in från Öresund.
– Det här är första gången i Östersjön som sälar förses med sådan här utrustning. Nu ska vi testa den här idén att använda sälar som oceanografiska provtagare, säger Olle Karlsson, sälforskare på Naturhistoriska riksmuseet.
Gråsälarna flyttar sig över stora områden och dyker djupt, 30-50 gånger om dagen. Därför är de väldigt lämpliga för att undersöka hur vattenmassor med olika temperatur och salthalt skiktar och flyttar på sig i Östersjön.
Förhoppningsvis ska sälarna kartlägga området kring Måkläppen, det extremt viktiga inloppet till Östersjön. Men tidigare gps-försök med sälar visar att en enda gråsäl kan samla in data från hela södra Östersjön.
– Vi hade en säl som startade vid Måkläppen, simmade till Gotland, vidare till Nynäshamn och sedan bort till Rigabukten. Där tappade vi kontakten någonstans mitt ute i havet. Så ja, de kan röra på sig rätt långt, säger Fabien Roquet, forskare på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.
I december förra året sköljde ett stort inflöde av salt, syrerikt vatten in i Östersjön, för första gången sedan 2003. Men de stora inflödena blir allt sällsyntare, och forskarna vill veta varför.
– Med hjälp av de här sälarna kommer vi att få massor av data, från ytan till botten av varje dyk. Vi får en bild av havet som är finskaligare än någonsin tidigare i den här regionen, säger Fabien Roquet.
Han har tidigare jobbat med ett stort forskningsprojekt, där sjöelefanter med mätinstrument kartlägger havet runt Antarktis.
Enligt Fabian Roquet plågas inte sälarna av att bära ett mätinstrument på ryggen. En australiensisk studie visar att sälar med mätinstrument lever lika länge och går upp lika mycket i vikt som sälar utan.
– De känner nog instrumentet, men de verkar inte vara så bekymrade över det, säger han.
Projektet ska ge oceanograferna massor av ny kunskap om havet i södra Östersjön.
Samtidigt får sälforskarna veta mer om hur sälarna rör sig i vattnet, hur djupt de dyker och om de söker sig till särskilda skikt i vattnet, exempelvis beroende på temperatur och salthalt.

Så går sälprojektet till

Gråsälarna fångas in nattetid med särskilda sälnät. De får lugnande medel och läggs upp på en bår, där pälsen på sälens rygg eller nacke rengörs och tvättas med sprit. Med hjälp av tvåkomponents epoxylim klistras mätutrustningen fast: en låda av samma storlek som två askar med spelkort.
Instrumentet mäter hela tiden sälens position och dykdjup samt vattnets temperatur och salthalt. Förutom ett mätinstrument innehåller lådan en dator samt en mobiltelefon med antenn. När sälen kommer upp ur vattnet och lägger sig på en kobbe med mobiltäckning skickar utrustningen iväg alla insamlade data.
Mätutrustningen sitter kvar ett par månader, men trillar av på försommaren, när gråsälen byter päls.
Gå till toppen