Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vellinge

Nu borras det för fullt runt Näsets kustlinjer

Är det grus, lera, sand eller kanske berg som gömmer sig i marken?

Ett stenkast från Falsterbokanalen arbetar ­Fredrik Zanders och Arne Kvist från Sweco. De har fått i uppdrag att genomföra över hundra provborrningar längs ­Näsets kustlinjer. Syftet är att ta reda på vad marken består av. Den kunskapen behövs så att kommunen kan planera vilken typ av vallar de ska bygga för att hindra att Näset slukas av havet.
– I skyddet kommer vi ömsom att bygga jordvallar, ömsom något hårt skydd. Kanske kan vi ­använda vägar på något ställe och befintliga gång- eller cykelvägar på något annat, säger Per Juhlin, som är kommunens projektledare för ansökningen om skydd mot havsnivåhöjning.
Fredrik Zanders rengör och skruvar fast en elektronisk sond längst ut på borren. Den ger ifrån sig ett svagt tjutande ljud. Borrvagnen driver ner sonden i marken till ungefär sex meters djup. På vägen skickar sondens sensorer uppgifter om bland annat tryck och friktion.
Hur marken är beskaffad påverkar vilken typ av skydd som går att bygga. Om marken släpper ­igenom vatten blir det kanske nödvändigt att gräva ner en bit och bygga en tätare vall.
– Nu hoppas vi att där inte är sten för då tar det stopp. Men hittills har det mest varit sand, säger Arne Kvist.
Han följer det som registreras på en skärm. Informationen skickas också direkt till kontoret i Malmö.
– De kör uppgifterna i ett program som visar vad som finns i backen, säger han.
Vallarna ska vara flera mil långa och skydda all bebyggelse. De ska klara att havet stiger 2,5 meter. En meter är den höjning av havsytan som kommunen räknar med, med anledning av klimatförändringarna. Dessutom kan havet stiga ytterligare en och en halv meter på grund av tillfälliga väder­fenomen, som stormar.
– De stormar som har drabbat Malmö, Lomma och Ängelholm väldigt hårt har inte drabbat oss. Vi ­brukar bli drabbade när det är nordostliga till ­östliga vindar som ­trycker på. Det är när hela vattenmassan i Östersjön rör sig mot ­väster som vi brukar få de höga vattenstånden, ­säger Per Juhlin.
I slutet av nästa år ska ­kommunen lämna in en ansökan till miljödomstolen. Bara ­arbetet med ansökan har en budget på 9,7 miljoner kronor, varav 4 miljoner går till konsultfirman Sweco. Tillståndsprocessen tar några år och sedan kan det ta ytterligare tio år att bygga färdigt det inre skyddet mot havet.
Per Juhlin tror att det kommer att visa sig att större delen av Näset består av sand.
– Vi har grävt avloppsledningar där nere i 50 år och vi har inte träffat på så mycket mer än sand. Men ju längre upp i de östra delarna av Höllviken man kommer, desto mer skiftar det. Där börjar den vanliga berggrunden, säger han.
Gå till toppen