Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

USA och Spanien reglerar vätebomber

Fyra amerikanska vätebomber föll över Spanien 1966 efter en olycka i luften. Tack och lov var de säkrade men plutonium spreds. Först nu gör länderna upp om slutsaneringen.

En av de fyra vätebomberna föll i Medelhavet utanför Palomares på 870 meters djup. Efter drygt två månader lyckades amerikanska flottan lokalisera bomben. ARKIVBILD.Bild: Foto: AP-TT
Beskedet kom på måndagen under den amerikanske utrikesministern John Kerrys besök i Spanien. Madrid och Washington "har intentionen att förhandla fram ett bindande avtal" om lagring av kontaminerad jord i USA, möjligen i delstaten Nevada.
Enligt den spanske utrikesministern José Manuel García-Margallo återstår inte mycket innan ett juridiskt förpliktande dokument ser dagens ljus. Men än så länge är det oklart hur kostnaden för saneringen ska fördelas och hur lång tid den kan ta. Ett till två år uppskattas det.
Den 17 januari 1966 kolliderade ett bombflygplan av modell B-52G med ett tankningsplan på 9 450 meters höjd. Alla fyra besättningsmän dog på tankningsplanet när det fattade eld. Bombplanet bröts itu, men fyra av sju ombord överlevde i fallskärm.
B-52:an bar på fyra plutoniumfyllda vätebomber. Bombtypen B28RI hade 75 gånger större sprängkraft än atombomben som ödelade Hiroshima 1945, enligt El País.
Två bomber föll ner intakta, en på marken och en i havet. Övriga två slog ner nära byn Palomares i den sydliga provinsen Almería. Deras tändningsmekanismer exploderade och 20 kilo plutonium spreds över 200 hektar odlingsmark och skog. Tester genom åren på befolkningen i området har inte påvisat relaterade hälsoproblem.
Diktaturen Spanien var på väg ur sin isolering tack vare den blomstrande turistindustrin på 60-talet. En vätebomb i badvattnet var naturligtvis inte bra och klassiska är bilderna på turismminister Manuel Fraga på stranden i Palomares. Ett dopp inför smattrande kameror för att visa omvärlden att här fanns minsann inga ledsamheter som radioaktiva bad.
Gå till toppen