Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Flyktingkrisen kan bestå fram till 2020

Flyktingströmmen till Sverige förblir oförminskad fram till årsskiftet – och flera år framåt. Nedgången under vintern väntas i år utebli. Minst 150 000-180 000 personer räknas söka asyl i Sverige i år.

Nyanlända flyktingar på Malmö Central.Bild: Anders Wiklund/TT
Den bilden förmedlar just nu migrantexperter och flyktingorganisationer. Den väntas på torsdag bekräftas även av Migrationsverket i en ny prognos för de kommande årens flyktingmottagande.
– Det är en extremt ansträngd situation. Vårt budskap är att länderna i Europa måste ha ett ordnat mottagande och följa de lagar som följer av FN:s flyktingkonvention, säger Fredrik Sperling, talesperson för FN:s flyktingkommissariat UNHCR.
Flyktingkrisen har flera orsaker. Det upptrappade kriget i Syrien är bara en. Oron i Afghanistan, Irak och Somalia är några andra.
Massflykten beror också på att de som flytt dessa krigszoner sökt sig bort från områden som tidigare uppfattats som fredade.
•I Iran har villkoren för 900 000 afghanska flyktingar blivit osäkra. Den iranska armén rekryterar unga afghaner till Syrienkriget genom att locka med god lön och iranskt medborgarskap. Men hellre än att bli soldat väljer unga afghaner att fly till Europa.
•Libyen präglas av fortsatt laglöshet och en människohandel där utländska migranter köper sig en båtplats till Europa.
•I Libanon och Jordanien beskrivs flyktinglägren som allt mer outhärdliga. Brist råder på flera basvaror. Dessutom ökar fientligheten mot flyktingar i den inhemska befolkningen.
•I Turkiet växer oron bland flyktingar när det inrikespolitiska våldet ökar. Samtidigt har det blivit lättare att köpa sig en resa till Grekland.
– Den grekiska övärlden utgör nu en gigantisk transitzon. Om 2 000 flyktingar når Lesbos en dag så är det lika många som lämnar ön för att ta färjan mot Aten, säger Fredrik Sperling.
I flera EU-länder rasar en upprörd debatt kring "signalpolitik" – en politik som syftar till att skrämma flyktingar till andra länder. I Sverige samlas idag sju partiledare för att dryfta sådana åtgärder.
De har att fundera på varför Sverige blivit särskilt attraktivt för afghaner och ensamkommande barn. I ett läge när Tysklands välkomnande attityd främst gäller asylsökande syrier tycks andra folkgrupper söka sig längre norrut i Europa.
Enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD lär 2015 inte bli det enda år när Europa tar emot mer en miljon asylsökande. Även under åren 2016-19 är liknande flyktingströmmar att vänta. Och med den attraktionskraft Sverige har på flyktingar lär mer än 100 000 asylsökande per år komma till Sverige.
Det som lockar i Sverige och övriga nordiska länder är en hög sannolikhet att få asyl. Norge, Sverige och Danmark ger uppehållstillstånd till 73-85 procent av alla asylsökande. Tyskland bara åt 43,5 procent. I Lettland, Ungern och Polen är siffran 8-15 procent.
Men inte bara i Sverige är faktiska och symboliska skärpningar av flyktingpolitiken på gång. Danmark har minskat asylbidragen, Norge går in för tillfälliga uppehållstillstånd, Finland och Belgien aviserar skärpta asylregler för irakier, Österrike väntas snart massutvisa asylsökande till Balkan.
Samtidigt vägrar Storbritannien att ta emot lika många flyktingar som Tyskland, Österrike och de nordiska länderna.
Och i samtliga EU-länder hörs röster som hävdar att det finns en gräns för hur mycket Europas länder kan förändras under en akut kris.
Därför har EU-länderna med Tyskland i spetsen inlett samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för att förmå hans regering att hejda flyktingtrafiken från den turkiska västkusten.
Det är dock tveksamt om stängda gränser och skärpt flyktingpolitik kan dämpa rörelsemönstren för miljontals migranter.
– Staket hindrar inga flyktingar. När Ungern satte upp staket längs gränsen mot Serbien tog sig flyktingarna i stället vägen via Kroatien och Slovenien. Stängs gränserna även där så väljer flyktingarna ytterligare en annan väg. Staket hindrar inte den som flyr för sitt liv, säger Fredrik Sperling.
Det synsättet går igen i alla prognoser för flyktingmottagandet. Finland räknar med att ta emot 50 000 asylsökande i år, Österrike med 82 500.
Till Tyskland kom enbart i september 163 772 asylsökande. Den officiella prognosen på 800 000 personer lär spricka. Mer än en miljon flyktingar kan komma till Tyskland i år. Enligt en hemlig regeringsrapport kan antalet bli 1,5 miljoner.
Just nu är flyktingtrafiken från Turkiet till Grekland oförändrat tät. Det kommer drygt 30 000 flyktingar per vecka. De vill nå Europa innan vinterstormarna sveper fram.
Även om kyla och stormar lär få färre att färdas över Egeiska havet i vinter finns det redan tiotusentals flyktingar i Sydeuropa som säkrar att antalet asylsökande i Nordeuropa förblir högt under resten av året.
Gå till toppen