Sverige

Mordbränder väcker minnen från 1990-talet

Den våg av mordbränder som riktas mot asylboenden påminner om de attentat som 1990 riktades mot flyktingförläggningar runt om i Sverige.
Då som nu misstänks lokala förövare ligga bakom.

Bild: Lars Brundin
Hittills i år har tio-tolv misstänkta mordbränder anlagts vid befintliga eller planerade asylboenden.
Ännu är ingen gärningsperson gripen för brotten, som kraftigt fördömts av politiker på både lokal och nationell nivå.
Statsminister Stefan Löfven uttryckte på tisdagen sin bedrövelse över den senaste tidens attentat:
– Det är mycket allvarligt. Det är inte det Sverige vi vill se. Jag är helt övertygad om att de allra flesta i vårt land inte vill se det här. Det är inte det Sverige vi känner stolthet över, sade han till TT.
Enligt Löfven är det viktigt att den politiska retoriken inte underblåser sådana här händelser.
– Jag är orolig för retoriken och för att vi ska få ökade spänningar i vårt samhälle. Nu är inte tid för kampanjer och att uppegga människor till olika saker. Nu är det faktiskt tid för samling, säger han.
Den senaste veckans attentat har drabbat anläggningar från Höllviken i söder till Munkedal i norr.
Polisen beskriver attentaten som "en utmaning för samhället" och uppmanar till allmän vaksamhet kring alla asylboenden.
– Eftersom det rör sig om mer än 8 000 platser så räcker inte ökad tillsyn, säger Stefan Hector, chef för polisens flyktinginsats.
– Om vi bevakar alla boenden kan vi inte bedriva någon annan verksamhet.
Mordbränderna påminner om den våldsvåg som drabbade flyktingförläggningar i maj 1990.
I Kimstad och Laholm brändes flyktingbaracker ner. I Bohuslän detonerade en bomb vid Svenshögenlägret. I Kolbäck utanför Västerås exploderade en rökgranat. I Skåne bombhotades ett asylboende vid LV4 i Malmö.
Enligt historikern Helene Lööw ansåg förövarna på 1990-talet att främlingsfientliga stämningar i lokalsamhället rättfärdigade deras handlingar
Idag flödar sådana stämningar på sociala medier.
Det finns inga uppenbara samband mellan den senaste tidens anlagda bränder.
Flera misstankar pekar mot lokala förövare men polisen utreder genom analyser av tekniska fynd om det finns dolda kopplingar mellan mordbränderna, till exempel i form av gemensamma tillvägagångssätt.
I maj 1990 liknades flyktingattentaten vid "en pyromanliknande reaktion" där förövarna genom medial uppmärksamhet smittade andra till liknande dåd.
– Det finns inga tecken på att en stor organisation ligger bakom, sade dåvarande rikspolischefen Björn Eriksson.
– Det finns inget som väcker en polis eller en kriminalare så mycket som en mordbrand. Det är ett brott som funnits i mer än 500 år och ett brott som alltid väckt samhällets avsky, sade Björn Eriksson då.
Idag är han RF-ordförande, men står för sin analys:
– Jag har inte ändrat uppfattning. Mordbrand är fortfarande lika fegt. Det är bara att hoppas att marodörerna åker fast, säger Björn Eriksson.
Gå till toppen