Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Att möta ondskan. Tragedin i Trollhättan får oss att söka efter mening.

Det surrar till i min ficka. Först en gång, två gånger, tre gånger, fyra, fem gånger. Jag befinner mig på Konsthallen i Huddinge, upptagen i ett samtal om Karin Boye, men det enträgna surrandet från telefonen distraherar mig. Det är nyhetsflashar från samtliga svenska dags- och kvällstidningar. Överst en från Sydsvenskan ”Flera skadade på skola”. Min hjärna kopplar blixtsnabbt ihop skadade, skola och Sydsvenskan och jag grips av några sekunders fasa – min dotter som går på högstadiet i Lund. Vad har hänt? Det visar sig vara ett våldsdåd på en skola i Trollhättan. Min dotter är utom fara. Jag kan andas ut. Det kan inte föräldrarna till barnen på Kronans skola.
En maskerad man, beväpnad med svärd, tog sig under torsdag förmiddag in på grundskolan Kronan och gick till attack. Enligt de uppgifter som finns just nu har två personer avlidit, en elevassistent och en elev. Ytterligare en elev är mycket svårt skadad och kämpar för sitt liv. Måtte han klara sig. Också gärningsmannen, som skadades av polisens kulor, har avlidit.
Columbine, Jokela, Winnenden. Listan över städer som drabbats av skolskjutningar kan göras lång. För någon vecka sedan inträffade ännu ett dåd på en skola i Oregon, och nu denna attack i Trollhättan i Sverige. Detta är dock inte det första våldsdådet i sitt slag på svenska skolor. Den 4 mars 1961 gick en sjuttonåring till attack med en pistol på en skoldans i Kungälv. Den gången skadades sju och en avled. Gärningsmannen överlämnade sig själv till polisen morgonen därpå och hävdade då att han varit påverkad av våldet i cowboyserien ”Bröderna Cartwright”. Detta ledde till den första motionen om att utreda filmvåld, samt ett radioprogram som ställde frågan ”Kan vi skylla på Cartwrights?”.
På samma sätt försöker vi – debattörer, politiker, lärare, föräldrar – nu finna lösningar och svar på den fråga som Hannah Arendt menar att vi alltid ställer oss då vi konfronteras med ondska, med obegripligt våld: ”Varför? Hur kunde det hända?”. Människan är en varelse som vill bringa ordning i kaoset, finna mening i det meningslösa. Vi vill förstå – för att kunna förhindra fler katastrofer, för att känna oss trygga.
Det finns saker som tyder på att tragedin i Trollhättan är ett rasistiskt dåd. Majoriteten av eleverna på skolan har ett annat etniskt ursprung än svenskt. Gärningsmannen, en 21-årig man hemmahörande i Trollhättan hade, enligt Expo, högerextrema åsikter. Än är det för tidigt att säga mer, men gärningsmannens till synes ideologiska motiv ger dådet en extra dimension. Hur ska vi förstå det i ljuset av de diskussioner angående flyktingar och flyktingmottagande som förs just nu, just här? Är det möjligt att koppla samman tragedin i Trollhättan med bränderna på migrationsverkets anläggningar?
Ingen av oss har några svar idag. Kanske kommer vi inte heller att få några tillfredsställande svar – men vi vet att livet för alltid förändrats för de drabbade på Kronans skola. Livet är skört. Låt oss berätta för dem som står oss nära hur mycket de betyder.
Gå till toppen