Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Många som kommer till Sverige har en unik kompetens som behöver tas tillvara."

Samtidigt som ett stort antal flyktingar kommer till Sverige behöver svensk sjukvård fler läkare.
Vi har en fempunktsplan för hur läkare från andra länder snabbare ska kunna arbeta i svensk sjukvård, skriver Heidi Stensmyren och Jonas Ludvigsson, ordförande för Sveriges läkarförbund respektive Svenska barnläkarföreningen.

Europa upplever den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.
Under den gångna veckan anlände 10 000 asylsökande till Sverige. Belastningen på vissa kommuner, Migrationsverket, skolor, tull, och polis är enorm.
Inom vården ökar belastningen överallt. Några exempel:
Trycket på primärvården blir allt kraftigare, det behövs fler jourlinjer, ökade psykiatriska insatser för traumatiserade krigsupplevelser och fler tolkinsatser.
Men mitt i allt detta är det viktigt att höja blicken. Till exempel gör kriget i Syrien att asylsökande därifrån nästan undantagslöst beviljas permanent uppehållstillstånd. Dessa flyktingar behöver integreras och det görs bäst via arbete.
Många som kommer till Sverige har en unik kompetens som behöver tas tillvara. Det är en viktig anledning till att Sveriges läkarförbund varit en part i regeringens arbete med att skapa snabbspår för nyanlända läkare som är utbildade utanför EU/EES. Redan nu utgör läkare från länder utanför EU/EES en betydande andel av de läkare som söker och erhåller legitimation i Sverige.
Dagens system för att integrera utländska läkare i svensk sjukvård bygger på två spår. För läkare utan vidareutbildning går vägen in i sjukvården via ett medicinskt kunskapsprov, Allmäntjänstgöring (AT) och en kurs i samhälls- och förvaltningskunskap.
För läkare som redan har en vidareutbildning erbjuds provtjänstgöring på en svensk klinik. Likaså ingår kurs i samhälls- och författningskunskap och därefter kan man ansöka om legitimation och specialistkompetens.
Men processen för att integrera läkare från andra länder hämmas av flera flaskhalsar. Läkarförbundet verkar för en effektivisering bland annat genom samarbete med Arbetsförmedlingen om snabbspår.
Svenska läkarförbundet har identifierat ett antal problem och har förslag på hur de kan lösas:
1. Socialstyrelsens handläggningstid för att bedöma den sökandes medicinska utbildning är idag 9-10 månader. Det är en orimligt lång tid som behöver kortas. Dessutom borde Universitets- och högskolerådet, vars uppdrag inbegriper bedömning av utländska betyg, involveras i arbetet.
2. Fler utländska läkare måste erbjudas yrkesanpassad språkundervisning. Det finns framgångsrika regionala initiativ bland annat i Västra Götalandsregionen. Goda exempel behöver spridas till övriga regioner i Sverige.
Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen måste gemensamt skapa bättre möjligheter för en yrkesanpassad språkundervisning för läkare. Önskvärt vore att delar av den är förlagd till kliniker och vårdcentraler.
3. Ett hinder för läkare utan vidareutbildning från ett land utanför EU/EES är den akuta bristen på AT-tjänster i Sverige. Dessa läkare vittnar om att de sällan ens kallas till intervju för AT. Det måste antingen inrättas fler AT-tjänster alternativt bör möjligheten att ersätta AT för vissa grupper av läkare med ett kunskapsprov utredas. Storbritannien har ett sådant system.
4. Det finns idag ett medicinskt kunskapsprov för läkare utan tillräcklig vidareutbildning. Men få klarar det. Av dem som genomförde provet för första gången i fjol godkändes 13 procent på våren och 1 procent på hösten.
Kraven på läkare som ska tjänstgöra i Sverige ska inte sänkas, däremot behövs bättre möjligheter till träning inför kunskapsprovet. Sveriges läkarförbund anser att det åligger landsting och regioner att ta fram utbildningar som underlättar för läkare utbildade i ett annat land att arbeta i svensk hälso- och sjukvård. Till exempel kan läkare som har gått i pension och har god kännedom om det svenska sjukvårdssystemet utnyttjas i en mera senior, rådgivande roll.
5. Fler landsting och regioner måste erbjuda provtjänstgöring för läkare. Vi inser att löne- och handledningskostnader för provtjänstgörande läkare kan bli omfattande och riskerar att fördelas ojämnt över Sverige. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, måste komma överens om hur dessa kostnader ska fördelas.Rimligt är att sprida dem på staten, regionerna och landstingen eftersom nyttan av provtjänstgöring kommer patienter, sjukvården och hela samhället tillgodo.
Heidi Stensmyren
Jonas Ludvigsson

SKRIBENTER

Heidi Stensmyren är ordförande för Sveriges läkarförbund.
Jonas Ludvigsson är ordförande i Svenska barnläkarföreningen.
Gå till toppen