Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Skärpt flyktingpolitik dröjer ett år

Migrationsverket fortsätter ge permanenta uppehållstillstånd i minst ett år – trots att regeringen och alliansen gjort upp om tillfälliga tillstånd.
Det avslöjar justitieminister Morgon Johansson (S).

Regeringen och fyra allianspartier gjorde i fredags upp om en ny migrations- och integrationspolitik i 21 punkter.
Den nya politiken är mer restriktiv än den gamla.
Det gäller inte minst två krav som Moderaterna drev igenom: Tillfälliga uppehållstillstånd och skärpt krav på försörjning vid anhöriginvandring.
Moderatledaren Anna Kinberg Batra har flera gånger betonat att hon tycker det är bråttom att vidta åtgärder för att begränsa antalet flyktingar som begär asyl i Sverige. Enligt Migrationsverket har 9 474 personer sökt asyl den senaste veckan; prognosen pekar på uppåt 190 000 personer under 2015 – och nästan lika många nästa år.
Men nu avslöjar Morgan Johansson att de restriktiva åtgärderna dröjer. Enligt uppgörelsen ska tillfälliga tillstånd vara huvudregel. Undantag görs dock för barnfamiljer och ensamkommande barn.
– Vi sätter igång ett lagstiftningsarbete nu. Det blir först en utredning och sen remisstid på det. Om vi verkligen pressar tiden kan vi ha en lagstiftning på pålats i december 2016 eller från 1 januari 2017, säger han.
Det betyder att alla asylsökande som får sina ärenden avgjorda fram till dess kan räkna med permanenta uppehållstillstånd.
Däremot inte de som anländer nu.
– Väntetiderna är långa nu. Över ett år. Det betyder att nästan alla som kommer från och med nu kommer att få sina ärenden prövade enligt den nya lagstiftningen, säger Morgan Johansson.
När införs det skärpta kravet på försörjning för en flykting som vill hämta hit anhöriga?
– Det är samma sak där. Vi måste tillsätta en utredning först.
Är syftet med uppgörelsen att färre människor ska söka asyl i Sverige?
– Syftet är att vi ska få kontroll över vårt mottagande i Sverige.
Jo, men vill ni att det ska ske genom att färre kommer hit? Både du och Stefan Löfven har ju länge poängterat hur viktigt det är att andra EU-länder "avlastar" Sverige.
– Men samtidigt vet vi ju att väldigt många är på väg till Europa. Eftersom grundproblemet är så stort kan man inte lova att färre än nu kommer att söka asyl i framtiden.
Vilken signal vill regeringen skicka ut i världen?
– Jag talar ogärna i termer av signaler.
– Möjligtvis i ett avseende: Vi begär nu omfördelning i EU. Det besked vi då ger omvärlden är att Sverige har tagit ett väldigt stort ansvar under flera år för Syrienkonflikten. Men nu börjar vi hamna i en situation där vi inte kan klara av det. Därför begär vi omfördelning. Det är en form av signal.
Den "omfördelning" Morgan Johansson talar om gäller ett beslut som EU-länderna fattade i september: 120 000 asylsökande som befann sig i Italien, Grekland och Ungern skulle omplaceras enligt en kvotnyckel. Men eftersom Ungern ställt sig utanför systemet blev 54 000 platser "lediga". Nu har Sverige ansökt hos EU-kommissionen om att få utnyttja den kvoten. Det skulle innebära att tiotusentals asylsökande som redan finns i Sverige flyttas till andra EU-länder.
– Vi har anmält att vi vill ta över den kvoten eftersom vi haft så stort tryck, säger Morgan Johansson.
Är det realistiskt att tro att något annat land går med på att ta emot asylsökande som redan finns i Sverige?
– Jo, men det finns redan en kvotnyckel för hur de här 120 000 asylsökande ska fördelas.
Morgan Johansson anser att regeringen har "ett starkt case", eftersom Sverige under lång tid tagit emot flest asylsökande per capita i hela EU.
Om Sverige får klartecken att omplacera – ska de asylsökande flyttas med tvång?
– Ja, det sker ju inte på frivillig väg. Varken för den enskilde eller det land som ska ta emot.
Både du och Stefan Löfven har nu sagt att "situationen inte är hållbar". Vad betyder det?
– Att om det fortsätter på de här nivåerna vecka efter vecka, månad efter månad, då har även Sverige en gräns för vad vi klarar. Då har vi mycket stora problem.
Moderaterna vill gå vidare efter flyktingöverenskommelsen och införa gränskontroller. Behövs det?
– Vi utgår från en polisiär bedömning. Enligt Schengen-reglerna kan man införa gränskontroller tillfälligt om man inte längre klarar ordning och säkerhet. Vi är inte där än. Men vi har beredskap.
En framgång för Socialdemokraterna i uppgörelsen är att alla kommuner ska tvingas ta emot flyktingar.
Men enligt såväl kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i Malmö som Peter Danielsson (M) i Helsingborg får det begränsad effekt så länge flyktingar enligt ebo (lagen om eget boende) själva kan välja var de vill bosätta sig.
Varför var kommuntvånget så viktigt?
– Det har stor effekt på de tiotusen personer som redan fått asyl, men bor kvar på asylboenden. Vi måste få ut dem i kommunerna för att bereda plats åt nya asylsökande.
– I längden är det också viktigt för att motverka segregationen. Om vi inte har en rättvis fördelning kommer de nya flyktingarna att hamna i samma kommuner som de gamla. Det är Malmö och Södertälje och några till.
Enligt en opinionsmätning från Demoskop får flyktinguppgörelsen gott betyg av väljarna. Men 42 procent vill ha en ännu mer restriktiv politik – bara 17 procent tycker att uppgörelsen är för restriktiv.
– Jag tror att vi landat bra. Det var vad som var politisk möjligt, givet att vi ville ha med så många partier som möjligt.
– Men det kommer att krävas mer, säger Morgan Johansson.
Läs alla artiklar om: Flyktingkrisen
Gå till toppen