Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Trettiotalet går igen. Weimarrepublikens punkare leder tankarna till idag

Rosenthaler Platz, Mulackstrasse, Torstrasse – alla adresser en Berlinturist känner igen. Här finns shopping för den välbeställde hipstern, som gärna spanar efter gamla skotthål och lite shabby chic från DDR. På samma gator utspelar sig socialarbetaren och journalisten Ernst Haffners roman ”Blodsbröder” (Lind & Co, översatt av Aimée Delblanc). Boken utkom första gången 1932, året då den ekonomiska världskrisen nått sin kulmen. ”Först kommer maten, sedan moralen”; fyra år tidigare hade ”Tolvskillingsoperan” haft premiär, Weimarrepublikens mest framgångsrika pjäs. Haffner beskriver samma miljöer i sin roman som handlar om ett gäng hemlösa pojkar som överlever i storstaden dag för dag tack vare småjobb, stölder och prostitution. Orsakerna är lätta att förstå: fattigdom, krigstraumatiserade fäder och ungdomsvårdsanstalternas fängelseliknande disciplin.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen