Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Tonåringar kan inte förändra sina sovvanor mer än de kan stoppa puberteten i övrigt. Vi rekommenderar skolorna att starta senare."

Sömnbrist är farligt för alla men i synnerhet för ungdomar.
50 procent av alla mentala sjukdomstillstånd grundläggs i tonåren.
Det skriver Paul Kelley, sömn- och utbildningsexpert vid universitetet i Oxford, och Hans Teke, doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
De flesta i det moderna samhället vaknar på morgonen – inte av “sig själva” utan av något annat, såsom en ringsignal från en klocka eller mobilen, eller en familjemedlem. Därmed försvinner åtminstone en timmes sömn. Människor blir trötta, känsliga och irritabla. De yngsta barnen samt mor- och farföräldrar verkar ha lättare för att gå upp tidigt än andra.
Läkare och forskare är medvetna om att sömnbrist kan skada hälsan mycket allvarligt. En kortvarig nattsömn (sex timmar eller mindre) ökar risken för stroke och hjärtinfarkt för dem som arbetar länge på dagen. Prestationer i skolan och på jobbet försämras och bilförare blir farligare.
Vad är det då som gör att små barn och gamla människor vaknar tidigt på morgonen, medan vi andra helst vill sova vidare? Svaret är den biologiska klockan. Både skolan och arbetet startar för tidigt för vår biologiska klocka – den naturliga mekanism som kontrollerar varje cell i vår kropp och som avgör när på dygnet vi vill sova respektive vara vakna.
När man är mellan 14 och 24 år är problemet som värst. Det är en vanlig föreställning att ungdomar är trötta, irritabla och icke-samarbetsvilliga på morgonen för att de har valt att stanna upp sent på kvällen, och att de är svåra att väcka på morgonen för att de är lata. Det verkliga problemet är deras biologiska tidsinställningar: den naturliga sömnen infaller två till tre timmar senare på dygnet.
Dessa förändringar är, liksom puberteten, genetiskt styrda. Tonåringar kan inte förändra sina sovvanor mer än de kan stoppa puberteten i övrigt. Sömn kan inte ”fostras” till att infalla vid en viss tid, så ungdomar har helt rätt när de säger att de behöver ligga kvar i sängen. De ska sova två till tre timmar längre, precis som de vanligen gör när de inte behöver gå till skolan.
I Sverige förlorar tonåringar regelbundet många timmars sömn varje vecka på grund av skolans starttider. Barn som vaknar upp naturligt klockan 6.30 behöver i puberteten sova till 9 eller 9.30 – inte undra på att de, med nuvarande starttider, är trötta och har svårt att lära sig saker. Och deras biologiska klocka ser till att hålla dem klarvakna klockan 11 på kvällen. En högstadie- eller gymnasieskola som startar klockan 8 är därför lika skadlig som ett jobb skulle vara, där man tvingar någon som vaknar naturligt vid 6.30 att gå upp vid 3.30.
Vi har, tillsammans med en grupp forskare vid Lunds universitet, sett till att frågan om tonåringars sömn fått nationell uppmärksamhet, och rekommenderar skolorna starkt att starta senare, under högstadie- och gymnasieåren klockan 10 eller senare.
Sömnbrist är farligt för alla men i synnerhet för ungdomar, då 50 procent av alla mentala sjukdomstillstånd grundläggs i tonåren: schizofreni, psykoser, ätstörningar, panikångest och biopolär sjukdom. Fetma, diabetes, depressioner och risktagande beteende har samband med sömnbrist, oavsett ålder.
Lyckligtvis finns det en enkel lösning: att skolorna tar konsekvenserna av dessa rön och flyttar fram sina starttider.
De ungdomar som har blivit tvingade att gå upp vid 6.30 eller 7 kan då sova längre och inte gå miste om så mycket sömn. Undersökningar i olika länder har visat att när skolan startar senare, sover tonåringar längre men stannar inte uppe senare på kvällen, eftersom deras biologiska klocka tvingar dem att gå och lägga sig. Deras skolprestationer förbättras liksom deras hälsa.
Vuxna gör ungdomar den största tjänsten och förbereder dem bäst för arbetslivet genom att låta dem få sova ut i den ålder då de behöver det som mest.
Paul Kelley
Hans Teke

SKRIBENTER

Paul Kelley är sömn- och utbildningsexpert vid universitetet i Oxford.
Hans Teke är doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.
Gå till toppen