Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ett tema i alla ämnen höjer betygen

Blockundervisning som spänner över alla ämnen ger färre nya begrepp för eleverna. Det har gett alla elever på Seminarieskolan i Landskrona en skjuts i betygen.

Första gruppen i klass 9E ska redovisa om Big Bang.
– Tänk på att jag ska höra er hela vägen ner här, säger läraren Tina Kemp och ställer sig allra längst ner i klassrummet.
Uppgiften är att hålla ett kort föredrag och sedan förhöra klasskamraterna på det som sagts.
– Hur stort är universum? frågar gruppen sina klasskompisar när de är färdiga, och under allmänt fniss enas alla om att universum är jättestort.
Eleverna i klassen är nyanlända och en del tar sig igenom sina föredrag med stor ansträngning. Klasskompisarna lyssnar tålmodigt och applåderar efteråt.
På Seminarieskolan är var tredje elev nyanländ och nästan alla har annat modersmål hemma. Språket var centralt när skolan införde blockundervisning för tre år sedan. Man kan beskriva det som en sammanslagning av två olika arbetssätt: ämnesövergripande temaundervisning och genrepedagogik, som fokuserar på det språk och de specifika begrepp som finns i respektive skolämne.
Läs också Matten bättre när eleverna bestämmer uppgifter
Det centrala är att minska på antalet begrepp som eleven möter.
– Säg att du börjar skoldagen med att baka en sockerkaka. Sen gör du ett beep-test på idrotten. Sen läser du elektrokemi, sen löser du ekvationer... på en sådan skoldag blir det väldigt många begrepp, säger rektor Fredrik Vigre.
På Seminarieskolan används samma begrepp i flera olika ämnen, och förklaras utifrån respektive ämnes perspektiv. Det ger en koppling mellan ämnena.
– För de nyanlända är det tydligare, men vi ser också på de andra ungdomarna att vi befäster begreppen på djupet, säger Fredrik Vigre.
Lärarna har tagit innehåll i olika ämnen och lagt ihop dem i block. Just nu heter blocket "Hur det började". I samhällsundervisningen läser eleverna om världsreligionerna och deras skapelseberättelser. I naturvetenskapen handlar det om Big Bang, genteknik och genetik. I svenska ska eleverna skriva en debattartikel där de jämför de vetenskapliga och de religiösa skapelseberättelserna och ställer dem mot varandra. I engelskan läser de texter på samma tema. På bildlektionerna är uppgiften mikro och makro, också med koppling till temat. Samma begrepp återkommer i de olika ämnena.
Alla klasser i samma årskurs läser samma sak. Det gör att eleverna kan hjälpas åt mer. Och i slutet av blocket får eleverna redovisa för alla lärarna samtidigt. Det blir mindre stress för eleverna, samtidigt som lärarna ändå kan göra den bedömning som behövs.
– Det är bra för mig att jobba i block. När man repeterar det så sitter det fast i huvudet, säger Bushra Almawed i 9E.
– Vi lär oss om universum och kan se på olika sätt hur det är. Då är det lättare att lära sig, säger Hajrija Felec i samma klass.
Blockundervisningen började med de nyanlända eleverna. När personalen såg hur bra resultat det gav, utvidgade de arbetssättet till hela skolan och alla ämnen. Nu är det bara hemkunskapen och idrotten som inte alltid kan involveras.
– Men de kopplar på sig själva nu, säger Brett Kemp, lärare i engelska och SO.
Nästa block är "Blod och krig".
– Då blir det blodomloppet på NO-lektionerna och pulsövningar på idrotten. Så då kommer idrotten in naturligt, säger Tina Kemp, lärare i svenska som andra språk och SO.
De två har drivit arbetet, och har även skrivit en utvecklingsartikel om det. Lärarna har lagt mycket tid på att verkligen få in allt som ska läras ut i varje ämne i de olika blocken. Mycket kraft har också gått åt för att skriva om texter och minska antalet begrepp.
– Vi lägger fortfarande mycket tid på att planera blocken, men nu är det mer finjusteringar. Tanken är att det ska bli mindre stressigt för oss lärare framöver, säger Tina Kemp.
Resultaten är goda. De nyanlända eleverna ökade sina betyg med 33 procent första läsåret och har fortsatt att öka, men förbättringen syns på alla elever. Årets niondeklassare är de första som har haft arbetssättet hela sin högstadietid.
– Jag har fått lära mig riktigt mycket på riktigt kort tid när vi fokuserar på ett ämne, säger Alaa Othman i 9D.
– Genom att jobba med block så kan man använda sig av det man har lärt sig i ett annat ämne för att komma ihåg, säger Emilia Håkansson i samma klass.
Lärarna är också nöjda. De jobbar också betydligt mer ämnesövergripande nu, kan hjälpas åt med planering och att ta fram material. De har mer insyn i varandras arbete.
– Som mentor är det viktigt att veta vad alla jobbar med. Om eleven är borta så vet vi vad den har missat, det är öppet och transparant, säger Brett Kemp.
Samhällsläraren Ida Axelsson valde att börja jobba på Seminarieskolan just på grund av arbetssättet.
– Jag ville jobba ämnesövergripande. I samhället räknar man inte matte mellan åtta och nio och sen har man samhällskunskap. Allting hänger ju ihop, säger hon.
Läs mer om skola och utbildning, följ Emma Leijnse på Facebook 

Resultaten sjunker för invandrade barn

Skolresultaten för invandrade barn har gått neråt i många år. Drygt hälften av de barn som invandrat till Sverige efter sju års ålder, blir idag behöriga till gymnasiet (jämfört med 90 procent av svenskfödda elever). Av dem som kommit efter elva års ålder, klarar bara var fjärde gymnasiebehörighet.
Gå till toppen