Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Åldersbedömningar – myter och fakta

Moderaterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna kräver ålderstester på ensamkommande flyktingbarn. Stick i stäv med expertisen. Vi reder ut myter och fakta i den kontroversiella frågan.

1. Hur säkra är ålderstesterna?
Medicinska åldersundersökningar har dömts ut av en lång rad internationella experter inom medicin och juridik. Ett tungt argument är att felmarginalen kan vara så stor som tre till fem år, beroende på metod. Särskilt svårt är det att bedöma åldern hos personer i övre tonåren. Röntgenundersökningar har också fått skarp kritik för att de jämförelsetabeller som används är föråldrade och irrelevanta. Idag jämförs asiatiska och afrikanska ungdomars skelettutveckling med skelettutvecklingen hos vita nordamerikanska barn som undersöktes på 1930- och 40-talen. Storbritanniens förre barnkommissionär, professor Albert Aynsley-Green, var tidigt ute och beskrev medicinska åldersbedömningar som "oprecisa, oetiska och potentiellt olagliga".
2. Kan testerna göras mer rättsäkra?
Socialstyrelsen skärpte sina riktlinjer 2012. Nu krävdes både hand- och tandröntgen samt en pediatrisk utredning och därutöver en 95 procents sannolikhet innan åldern fick höjas. Migrationsverket har inte följt rekommendationen utan fortsatt att "erbjuda" enklare åldersbedömningar som inte kan överklagas, vilket också godkänts av Migrationsöverdomstolen. En anledning är att det varit svårt att få tag på barnläkare som vill ta uppdragen. I september i år slutade Migrationsverket att beställa åldersundersökningar. Handläggaren kan på egen hand skriva upp åldern. Men nu är det upp till den sökande att begära en åldersbedömning för att göra sin ålder sannolik.
3. Nio av tio ensamkommande i Norge ljög om sin ålder, varför skulle det vara annorlunda i Sverige?
Det är en seglivad myt som spridits i svenska medier, i riksdagen och på sociala medier de senaste åren. Ursprungskällan är en odontologisk studie från Oslo universitet (2008) som feltolkats grovt. Det var 38 procent av de testade som fick åldern uppskriven, inte 38 procent av alla minderåriga som sökte asyl det året. Svenska Rättsmedicinalverket ålderstestade 302 ensamkommande barn och ungdomar under 2012. Fem procent ansågs uppenbart vuxna och skrevs upp i ålder. Det innebär inte nödvändigtvis att de ljugit. I länder som Afghanistan finns ingen fungerande folkbokföring. En del vet inte sin exakta ålder.
4. Ljuger ingen om sin ålder?
Jo, åldern används ibland som en överlevnadsstrategi under flykten. I Sverige är det lättare att få uppehållstillstånd [på grund av särskilt ömmande skäl] som barn än som vuxen. Det få känner till är att även motsatsen förekommer – att barn hävdar att de är vuxna. I Sydeuropa kan det vara en fördel att vara vuxen eftersom man då behåller sin rörelsefrihet och kan ta sig vidare till det egentliga slutmålet.
5. Men är det inte ett problem om vuxna utger sig för att vara barn?
Självklart. Barnkonventionen är till för att ge ett särskilt starkt skydd åt just barn. Missbruk riskerar att urholka konventionens legitimitet. Det är också problematiskt om vuxna män placeras på boende avsedda för barn, med regler för barn.
6. Vad ska man göra istället?
Eftersom det är omöjligt att fastställa någons ålder och eftersom resultaten kan vara livsavgörande anser många experter att åldersbedömningarna bör skrotas. Helt säkra på asylsökandes ålder kan man inte vara förrän hemländerna bygger upp fungerande folkbokföringssystem.
7. Varför vill då allt fler partier införa ålderskontroller?
Innan årets slut kommer sannolikt minst 30 000 ensamkommande att ha sökt asyl i Sverige. Det är fler än det totala antalet minderåriga som sökte asyl under de senaste tio åren. Det behövs "ordning och reda i mottagandet", sa Johan Forssell, Moderaternas migrationspolitiska talesperson. Och även om motsatsen – godtycklighet och rättsosäkerhet – är en mer sannolik konsekvens, skulle ett återinförande av ålderstesterna skicka en tydlig signal till omvärlden och möjligen få en del flyktingar på andra tankar. Resonemanget utgår dock ifrån att en inte obetydlig andel av de ensamkommande medvetet uppger fel ålder och därför skulle avskräckas av en sådan skärpning. Ett annat argument är att bristfälliga utredningar är bättre än inga utredningar alls. Även det argumentet har framförts av moderaternas Johan Forssell.
Källa:
Socialstyrelsen. Migrationsverket. Rättsmedicinalverket. De förlorade barnen – ett reportage (Jens Mikkelsen och Katia Wagner natur och Kultur, 2013).
 
Gå till toppen