Skåne

Att tigga ger mer än jobb och bidrag

De rumänska romer som kommer till Sverige för att söka arbete eller tigga har ofta inte rätt till sociala bidrag eller allmän sjukvård i sitt hemland.

–  Det socialförsäkringssystem som finns i Rumänien ger inte mycket pengar, och många faller mellan stolarna, säger Rickard Klerfors, biståndsansvarig vid hjälporganisationen Hjärta till hjärta.
Organisationen har i många år jobbat med sociala projekt och hjälp till självhjälp i Rumänien för fattiga romer. Rickard Klerfors bodde där i tio år, och talar rumänska.
Hur ser bidragssystemet ut för den som inte har ett jobb?
–  Det finns barnbidrag, och underhållsstöd. De ger inte mer än ett par hundra kronor i månaden per person och är svåra att överleva på.
För att få ut bidrag, måste man ha nationella id-handlingar.
–  Den som inte har en legalt boende, kan inte förnya sina id-handlingar och ramlar ur systemet. Så kan det säkert vara med många av de romer som kommit till Malmö.
Den ekonomiska tillväxten i Rumänien ökar, men över 40 procent av befolkningen räknas som fattiga. Av den romska minoriteten är det över 90 procent som lever i fattigdom.
Har alla rätt till sjukvård?
Sjukförsäkringen i landet är obligatorisk men kräver en månatlig avgift, vilket många av romerna inte har råd med.
Tidigare var korruptionen så utbredd att man dessutom måste muta vårdpersonalen, men det håller på att ändras, enligt Rickard Klerfors.
–  Det finns också regeringsbeslut på att barn upp till 18 år och gravida har rätt till vård, och alla har rätt till akutvård även om de inte är med i systemet. Hur det fungerar kan förstås vara en annan sak.
Varför har fler fattiga EU-migranter kommit till Sverige de senaste åren?
Med en minimilön som ligger runt 1 500 svenska kronor i månaden, för den som alls kan få ett jobb, har kalkylen alltid varit enkel för fattiga människor i det relativt nya EU-landet Rumänien.
Rumäner har rest ut och plockat oliver i Grekland eller skördat grönsaker i Spanien. Efter den ekonomiska krisen 2008 blev det svårare.
–  I dessa länder, liksom i Rumänien, behövs inte lika mycket okvalificerad arbetskraft längre, säger Rickard Klerfors.
Att tjäna pengar på flasksamling och tiggeri i norra Europa har därför blivit ett alternativ.
Rickard Klerfors åsikt är att romernas problem på sikt måste lösas på hemmaplan, genom att de får möjlighet att försörja sig själva. Men han tycker också att den svenska debatten saknar proportioner.
–  Man talar om "invasion" för att kanske 5 000 personer kommit hit. I Rumänien lever nästan två miljoner romer i extrem fattigdom.

Tiggeriförbud i Europa

Sverige och Finland har inte har något tiggeriförbud.
I Norge får kommuner införa lokala förbud, i Oslo är det förbjudet att sova utomhus.
I Danmark och Storbritannien är tiggeri helt förbjudet. I Tyskland om det är "kopplat till bedrägeri". Storstäder som München, Amsterdam, Rotterdam, Salzburg har lokala förbud.

Tömningen av Sorgenfrilägret i Malmö

Söndagen den 1 november. Klockan 16.00 skulle lägret på Sorgenfri vara tömt, det beslutade miljönämnden tidigare i veckan. När söndagen kom hade några EU-migranter valt att köra iväg med sina husvagnar och bilar, men majoriteten av de boende var kvar på tomten i hörnet Industrigatan/ Nobelvägen. På eftermiddagen samlades boende och aktivister för att demonstrera mot stängningsbeslutet. När inget hände skingrades demonstrationen, samtidigt kritiserade tunga människorättsorganisationer Malmös beslut, däribland FN:s särskilde rapportör i minoritetsfrågor, att tomma tomten på människor och deras ägodelar.

Måndagen den 2 november. Sorgenfrilägret präglades av en spänd väntan på polisens insatser, trötthet och uppgivenhet blandas med en kampvilja. Vid tvåtiden på eftermiddagen förberedde sig ett hundratal frivilliga för en antivåldsdemonstration. Måndagen gick, polisen kom inte - men flera EU-migranter hade förberett sig och packat ihop sina saker.

Tisdagen 3 november. Det är fortfarande nattmörkt när ett tiotal polisbussar med kravallutrustade poliser drar igång sin insats att tömma lägret klockan fyra på morgonen. Ett sextiotal boende och ett 20-tal aktivister befinner sig på Sorgenfritomten som sakta men säkert töms. Aktivister som blockerar grindarna lyfts eller leds bort av polisen. Boende gråter, några bär ut sina saker i svarta plastsäckar andra går ut tomhänta.
Så fort dagen ljusnade begav de sig till Stadshuset för att demonstrera, samtidigt började arbetet med att tömma lägret. Grävmaskiner, containrar och lyftkranar körs in bakom grindarna, husvagnar och bilar bogseras bort och skjulen som bara ett par timmar tidigare var ett hem rivs.

Klockan 09.30 gav EU-migranterna upp protesten vid Sorgenfritomten och begav sig till Stadshuset för att fortsätta sin demonstration i hopp om att politikerna skulle erbjuda dem en ny boplats. De ville att socialkommunalrådet Carina Nilsson (S) skulle komma ut och prata med dem. Hennes besked var tydligt:

"Kommunen följer sin handlingsplan, som innebär att vi erbjuder evakueringsboende och därefter bussbiljetter hem. Vi kommer inte att erbjuda någon ny plats för dem att bo på."
Under tisdagskvällen fylls August Palms plats med madrasser och sängkläder och filmen "Taikon" visas på en bildskärm.

Onsdagen 4 november. EU-migranter och några aktivister har sovit på August Palms plats under natten. På morgonen bedömer polisen att det inte finns några ordningsproblem med demonstrationen som då betraktas som allmän sammankomst. Nio timmar senare låter det annorlunda. Polisen har sagt till de övernattande att de ska bära bort skrymmande föremål som madrasser, lastpallar, matbord med mera, annars gör polisen det.
Kvart över sex på kvällen gick polisen in bland demonstranterna och bar bort skrymmande föremål. Några aktivister försökte hindra polisen men efter en halvtimme var sakerna bort.
– Alla människor får vara kvar, men nedskräpningen är inte okej, sa polistalesmannen Robert Loeffel.
Det dröjde inte länge förrän nya madrasser och sängkläder var på plats.

Torsdagen 5 november. Tonläget hade höjts land demonstranterna på torsdagsmorgonen. Runt cykelbanan hängde det nu banderoller och plakat med ord som "Inga rasister i vårat stadshus" och "Skärp dig, Carina".
Cykeltunneln blev ett skydd under torsdagsregnet, vid lunchtid serverades det ärtsoppa, bröd och frukt. Det blev en lugn kväll och natt framför Stadshuset.
På torsdagskvällen flyttade en grupp EU-migranter in i nio mer eller mindre uttjänta husvagnar på Källbys camping i Lund.
Under tiden letade frivilligorganisationen "Hjälp tiggare i Lund" efter ytterligare husvagnar för att klara målet - elva husvagnar för fyrtio personer.
– Jag är väldigt glad över de ansträngningar som Lunds kommun har gjort och upplåtit campingplatsen och inte agerat som man gör i Malmö, säger Joakim Bengtsson Månsson, talesperson för Hjälp tiggare i Lund.

Fredagen den 6 november. Protesterna utanför Stadshuset fortsätter. EU-migranter får besök av EU-politikern Soraya Post (Fi). "Detta är första gången jag ser så många romer, så utsatta, som stannar kvar och inte flyr. För att visa att deklarationen om mänskliga rättigheter gäller oss", säger hon.

Lördagen den 7 november. Malmö stad ordnar tillfälligt evakueringsboende till EU-migranterna när stormen Freja drar in. På lördagskvällen reser ett tjugotal EU-migranter med buss från Malmö till Rumänien. Kommunen betalar biljetterna.

Läs alla artiklar om: EU-migranter
Gå till toppen