Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Olle Lönnaeus: I flyktingkrisen frestas politiken tumma på juridiken

Regeringen och allianspartierna gör sannolikt snart upp om att skärpa flyktingpolitiken.
Riskerar Sverige att tumma på internationell rätt?
Kanske.

Ty när Europa pressas av flyktingkris är politik och juridik vitt skiljda saker.
Efter Moderatledaren Anna Kinberg Batras utspel om att Sverige tillfälligt ska stänga gränsen har anklagelserna haglat om att förslagen skulle kränka mänskliga rättigheter.
Är det sant?
Jag ringer upp Morten Kjaerum för att bena upp juridiken. Han är en av Europas främsta folkrättsexperter. Sen årsskiftet chef för Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Innan dess ledde han EU:s kontor för mänskliga rättigheter i Bryssel.
Moderaternas förslag går ut på följande: Bara personer som anländer till Sverige direkt från ett land utanför EU ska få söka asyl. Den som reser via Danmark eller Tyskland, och har registrerats där, ska avvisas dit sedan detta fastslagits. Den som inte har registrerats i annat land ska nekas inresa i Sverige redan vid gränsen.
Enligt Morten Kjaerum utgör FN:s flyktingkonvention från 1951 grund för den internationella asylrätten. I den finns förbud mot att skicka tillbaka en person till ett land där hen riskerar liv och hälsa.
"För Sveriges del strider det alltså inte mot FN-konventionen att skicka tillbaka asylsökande till Danmark eller Tyskland", säger Kjaerum.
Utöver FN-reglerna måste Sverige ta hänsyn till Dublinförordningen, som ingåtts mellan EU-länderna.
Grundprincipen – som Anna Kinberg Batra hänvisat till - är att en person ska begära asyl i det första EU-land hen kommer till.
Som asylsökande från Syrien, Afghanistan eller Eritrea har man alltså inte rätt att välja i vilket EU-land man vill söka skydd.
Men här finns, enligt Kjaerum, en hake i Moderaternas förslag: Varje människa har rätt att få prövat vilket som är första asylland. Det betyder i praktiken att Migrationsverket eller polisen måste öppna ett ärende, kolla i EU:s fingeravtrycksregister Eurodac och klarlägga var personens asylansökan ska avgöras.
"Man kan alltså inte bara stänga gränsen och tvinga folk att vända. Sverige har en plikt att undersöka vilket som är rätt första asylland. Däremot kan man göra den prövningen snabbt", förklarar Kjaerum.
På den här punkten hamnar Moderaternas förslag i konflikt med Dublinförordningen.
Betyder det att det aldrig genomförs?
Nej, det vågar ingen slå fast.
När Stefan Löfven fick frågan vid EU-nämndens möte på tisdagen var han påfallande vag: "Jag är inte beredd att säga vare sig bu eller bä om det ena eller andra med mindre än att vi har gjort en konsekvensanalys."
Regeringen pressas nu allt hårdare att hejda flyktingströmmen. Den senaste veckan har tiotusen människor sökt asyl i Sverige. Åtskilliga tusen har rest in utan att registrera sig. Myndigheter och kommuner vittnar om att de inte längre klarar bördan.
På onsdagen åker Stefan Löfven till Malta för ännu ett EU-toppmöte om flyktingkrisen. Där ska han än en gång försöka få andra motvilliga EU-länder att ta ett större ansvar för människor på flykt.
På torsdagen möts regeringen och allianspartierna på tjänstemannanivå för att diskutera nya förslag till skärpt flyktingpolitik, utöver de man enades om för ett par veckor sen.
Ett argument som Moderaterna tänker lägga fram är att Sverige inte kan dra sig för att tumma lite på Dublinförordningen, eftersom principen om första asylland redan kollapsat.
Så gott som samliga EU-länder låter numera asylsökande resa genom deras territorium utan att registrera sig, liksom även Sverige gör med dem som vill vidare till Norge och Finland.
Anna Kinberg Batra ser utspelet om att stänga gränsen som ett sätt att sätta press på de andra. Om Sverige slutar ta emot alla som vill komma tvingas resten av unionen agera.
Då handlar det inte så mycket om juridik – som om politik.
Gå till toppen