Kultur & Nöjen

Baggböleri då och nu

Strax utanför Umeå ligger den skinande vita Baggböle herrgård, numera ett idylliskt utflyktsmål. Att namnet klingar bekant även på riksnivå är däremot en solkig historia: olaglig avverkning av kronoskog gav upphov till begreppet baggböleri, som senare kom att syfta också på hur skogsbolagen lurade av bönderna timmer och mark för struntsummor.
Freke Räihä.
Det står en strid om makten och skogen i Freke Räihäs nya diktsamling med titeln ”Baggböleri” (Smockadoll förlag). Framförallt handlar det om en annan västerbottnisk sammandrabbning: den mångåriga Lossmen-Ekträsk-konflikten, Sveriges längsta lockout som tog sin början 1924 när skogsbolagen krävde att arbetarna skulle upphöra med sin syndikalistiska organisering för att få fortsätta jobba.
Strejkbrytare, batonger och brinnande fanor flimrar förbi när fakta, citat och fragmentariska scener klipps ihop med dialektala ordlistor och underfundiga dialoger där diktjaget går i klinch med storheter som Historien och Kapitalismen.
”Baggböleri” är ett slags dokumentärdikt i collageform som tar avstamp i arkiven, och samtidigt en kampdikt som speglar hoten mot arbetsrätten också idag.
Både självmedvetet och prövande skriver Räihä in sig i en arbetarlitterär tradition – han nämner själv bland andra Dan Andersson, Stig Dagerman, Johan Jönson och Jenny Wrangborg – som blivit en vital del av samtidslyriken.
Det doftar tallskog, blod och ilska om denna brokiga och bråkiga diktsamling som med knuten näve låter den historiska klasskampen eka in i vår tid.
Gå till toppen