Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Beslutskraften ökar i kampen mot IS i Syrien

Frågor och svar: Erik Magnusson.

Islamiska staten tappar mark i Syrien. Det är ett huvudskäl till att IS trappat upp sin terror i utlandet.
Samtidigt har de blodiga terrordåd som IS på kort tid genomfört mot Frankrike, Libanon, Ryssland och Turkiet ökat omvärldens vilja att en gång för alla besegra IS.

Hur påverkas krigföringen i Syrien av terrordådet i Paris?

Det gör Frankrike mer beslutsamt att bekämpa IS med militära medel. Franskt attackflyg angrep på måndagen flera mål kring staden Raqqa.
Samtidigt stärker USA:s flygstyrkor den kurdiska gerillans nyintagna fästen vid staden Sinjar för att skära av försörjningslinjerna mellan Raqqa och Mosul. I ett enda slag har IS blivit av med 116 bränslefordon.
Dådet kan dessutom leda till att Storbritanniens premiärminister David Cameron vinner parlamentariskt stöd för flygattacker mot IS i Syrien. Hittills har han mandat enbart för att slå till mot mål i Irak.

Står Nato enigt i kriget mot IS?

Egentligen inte. Visserligen vill Danmark bidra med ytterligare F16-plan, men Kanada drar sig tillbaka och även Tyskland håller sig undan.
Fransmännen har nu gjort kriget mot IS till en EU-fråga genom att åberopa EU:s solidaritetsklausul. De skulle också kunna göra det till en Natofråga genom att åberopa artikel 5 i Natoavtalet om att alliansen ska stå enad när ett medlemsland angrips.
Samtidigt strävar Frankrike, USA och Storbritannien att få Ryssland med sig i en bredare allians mot IS – en allians som i så fall blir identisk med den som besegrade Nazityskland under andra världskriget.

Hur kan IS hålla stånd i Syrien när man angrips av så många och mäktiga militära motståndare?

Därför att IS inte möter något helhjärtat motstånd. Därför att motståndet nästan enbart kommer från flygstyrkor. Och därför att motståndarna är splittrade sinsemellan.
Turkiet vill inte bekämpa IS om det ger kurderna stora landvinningar.
Ryssland vägrar slå till mot IS utan att samtidigt bekämpa USA-stödda rebellstyrkor.
USA vill inte låta syriska regeringsstyrkor vinna terräng på bekostnad av deras bombningar av IS.
Och samtidigt ogillar Saudiarabien, Jordanien och Förenade arabemiraten att Iran och Iranstödda Hizbollah-styrkor vinner fördelar när deras piloter bombar IS-mål.

Kan terrordåden i Paris få splittringen att minska?

Det finns tecken på det. Vid G20-ländernas toppmöte i Antalya visade västländerna en ny kompromissvilja mot Ryssland. Och sedan tidigare har USA inlett en helt ny dialog med Iran.
En kompromiss kan innebära att Bashar Assad dröjer kvar som Syriens president. Enligt Ryssland och Iran är det upp till Syriens folk att avgöra. Enligt USA, Frankrike, Storbritannien och Saudiarabien kan Assad bara bli en övergångslösning.

Hur kan vägen mot fred se ut?

Senast i januari inleds preliminära fredssamtal i Wien med USA, Ryssland, Turkiet och Saudiarabien i huvudrollerna. Även Syrien och dess militära motståndare involveras.
IS stängs däremot ute. Jordanien har ombetts att avgöra vilka rebellgrupper som bjuds in.
Förhoppningen är att den senaste månadens terrordåd – bombdådet i oktober i Ankara, nedskjutningen tre veckor senare av ett ryskt passagerarplan över Sinai, torsdagens bombdåd i Beirut samt fredagens attentat i Paris – gör alla angelägna om att en gång för alla köra ut IS ur Syrien och Irak.

Hur kan fredsprocessen påverka flyktingströmmarna till Europa?

De kan bara avta om situationen för civilbefolkningen blir bättre. Det förutsätter i sin tur att kriget mot IS kombineras med en vapenvila mellan andra kontrahenter.
USA och Ryssland måste förmå president Assad och väststödda rebellstyrkor att tills vidare nöja sig med gjorda landvinningar.
Gå till toppen