Efter protester inuti stadshuset fick till slut EU-migranterna till stånd ett möte med kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Klockan 12 steg stabschef Luciano Astudillo ut i foajén och meddelade att det begärda mötet skulle bli av under eftermiddagen, om EU-migranterna gick med på att lämna stadshuset.

Drygt en halvtimme senare uppstod frågetecken kring var mötet skulle äga rum. EU-migranterna och aktivister i Nätverket för romers rättigheter ville att mötet skulle hållas inne i stadshuset, medan Luciano Astudillo hävdade att man kommit överens om att Katrin Stjernfeldt Jammeh skulle komma ut och möta EU-migranterna utanför stadshuset.

– Är det på trappan som Katrin brukar hålla sina möten? frågade en irriterad Jonas Bjärby, som under lång tid engagerat sig för romerna i Malmö.

Luciano Astudillo gick till slut med på att ändra platsen för mötet och klockan 15 fick två EU-migranter och en representant för Nätverket för romers rättigheter träffa kommunstyrelsens ordförande.

Mötet varade i en och en halv timme. Efteråt meddelade Katrin Stjernfeldt Jammeh att hon lyssnat på EU-migranternas synpunkter på tidigare fattade beslut om vräkningen av lägret och att Malmö stad inte erbjuder en alternativ boplats, men att dessa beslut fortfarande gäller.

– Jag har full förståelse för att det är en socialt och ekonomiskt väldigt tuff situation för många av Europas medborgare, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Under mötet lyfte hon fram att romernas problem måste lösas i Rumänien.

– Vi hanterar alla lika. Kommer man till Malmö och är nödställd så hänvisas man tillbaka till sin hemkommun. Är man medborgare i EU så hänvisas man tillbaka till det land som är ansvarigt. De har rätt att vara här i tre månader, de söker inte asyl utan är här som medborgare i ett annat EU-land.

Kommissionen mot antiziganisms ordförande menar att Malmö har brutit mot internationella regler när vräkningen av EU-migranterna skedde nattetid, att man inte förvarnade i tillräckligt god tid och att det inte erbjöds alternativt boende. Hur ser du på den hårda kritiken?

– Vi har en stadsjurist som har svarat väldigt utförligt på den kritiken och förklarar att vi har hanterat frågan efter de krav som finns. Det har varit väldigt tydligt att vi inte accepterar den här bosättningen, att det är ockuperad privat mark och det fanns information som delades ut kring själva avvisningen. Sen var det upp till polisen att besluta om sina insatser och där tror jag att de gjorde bedömningen att det var mycket folk på plats och att de ville göra det på ett så smidigt och så bra sätt som möjligt.

Andra kommuner har lyckats få fram mark åt EU-migranterna. Varför klarar inte Malmö av det?

– Det handlar inte om att vi inte klarar av det, det handlar om att vi ska behandla alla lika. Kommer man till Malmö och är nödställd så får man nödhjälp. Lösningen är inte bosättningar med dåliga fysiska villkor, utan det handlar på lång sikt om att få Rumänien att ta ansvar för sin befolkning.

Presenterade EU-migranterna några egna förslag till lösning?

– De vill se en boplats för tre månader. Vi har sagt att de kommuner som gör detta står i en situation att när tre månader har gått så har man inget annat alternativ och då förlänger man. Då bygger man upp en social situation som vi inte tycker är acceptabel.